Sociolekt

En sociolekt är en språklig varietet som förknippas med en social grupp – till exempel människor med liknande yrke, utbildning eller social miljö.

Vad betyder begreppet?

Medan dialekt handlar om var någon kommer ifrån handlar sociolekt om vilka sociala sammanhang en person rör sig i. Utbildningsbakgrund, yrke, fritidsintressen och umgänge kan alla lämna spår i ordförråd, meningsbyggnad och stilnivå.

Fackspråk och gruppspråk

Ett tydligt sociolektalt drag är fackspråk: läkare talar om anamnes och remiss, jurister om prejudikat och yrkande, gamers om nerf och grind. Sådana ord fungerar effektivt inom gruppen men kan stänga ute andra.

Stilnivå

Sociolekt syns också i stilnivå. Vissa miljöer premierar långa meningar, formella ord och skriftspråkliga konstruktioner, medan andra premierar korta, direkta formuleringar. Ingen av varianterna är språkligt bättre, men de bedöms olika i olika sammanhang.

Exempel

Exempel på sociolektala drag

Vårdpersonal: ”Patienten är palperad och utan anmärkning.”
Ekonom: ”Vi behöver se över kassaflödet innan vi tar beslut.”
Ridsportintresserad: ”Hon travade på volten innan hoppningen.”
Byggarbetsplats: ”Kolla vattenpasset på regeln innan du skruvar.”
Akademisk miljö: ”Resonemanget är intressant men behöver problematiseras.”

Så gör du

1Leta efter fackord och uttryck som förutsätter att lyssnaren tillhör en viss grupp eller bransch.
2Lägg märke till stilnivån: hur formella orden är och hur meningarna byggs.
3Fundera på vilket sammanhang språket hör hemma i – arbetsplats, förening, studiemiljö.
4Kontrollera att draget inte snarare hör ihop med plats (dialekt) eller ålder (kronolekt).

Viktigt att tänka på

Man kan inte avgöra en persons hela sociala bakgrund utifrån hur hen talar. Språk är bara ett av många uttryck för identitet.
De flesta tillhör flera sociala grupper samtidigt och har därför drag från flera sociolekter.
Sociolektala drag växlar med situationen. Samma person kan tala fackspråk på jobbet och vardagligt hemma.
Attityder till sociolekter hänger ofta ihop med status snarare än med språklig kvalitet.