Sexolekt

Sexolekt är en term för språkliga mönster som i språkvetenskaplig forskning ibland kopplas till kön. Det handlar om generella tendenser i material – inte om regler för hur enskilda personer talar.

Vad betyder begreppet?

Inom språksociologin har forskare undersökt om det finns statistiska skillnader mellan hur personer av olika kön använder språket, exempelvis i fråga om samtalsstil, turtagning eller ordval. Resultaten visar tendenser i stora material, men skillnaderna inom en grupp är alltid större än skillnaderna mellan grupperna.

Vad forskningen faktiskt visar

Studier har till exempel diskuterat hur ofta talare avbryter varandra, hur mycket bekräftande signaler som används i samtal och hur direkt eller indirekt något formuleras. Nyare forskning betonar att sådana mönster förklaras bättre av roll, status och situation än av kön i sig.

Kön som något socialt

Språkvetare ser i dag oftast kön som något socialt format snarare än något fast. Det innebär att språkliga mönster kan förändras när normer och roller förändras, och att individen själv gör språkliga val.

Exempel

Exempel på hur forskningen resonerar

I en studie av gruppsamtal räknas hur ofta deltagare tar ordet – skillnaderna visar sig hänga ihop med vem som har högst status i gruppen.
Ett material visar att bekräftande signaler som ”mm” och ”ja precis” är vanligare i samtal med samarbetsinriktat syfte, oavsett vem som talar.
En undersökning av arbetsplatssamtal visar att chefer, oavsett kön, formulerar sig mer direkt än medarbetare.
Samma person kan tala samarbetsinriktat i ett vänsamtal och tävlingsinriktat i en debatt – situationen styr mycket.

Så gör du

1Se om ett påstående gäller en tendens i ett större material eller en enskild individ. Sexolekt handlar alltid om tendenser.
2Undersök om skillnaden bättre förklaras av roll, status eller situation.
3Var uppmärksam på att äldre studier ofta bygger på snävare könsroller än dagens.
4Skilj mellan hur människor faktiskt talar och vilka förväntningar som finns på hur de ska tala.

Viktigt att tänka på

Det handlar om generella mönster, inte om fasta regler.
Variationen inom varje grupp är stor – individuella skillnader är oftast större än gruppskillnader.
Situation, roll, status och social miljö påverkar samtalsstilen minst lika mycket som kön.
Undvik stereotypa formuleringar. Skriv hellre ”i vissa studier syns en tendens att…” än ”kvinnor gör alltid…”.