Så analyserar du en sakprosatext

Börja med att fråga vad du faktiskt läser.

Är det exempelvis:

• en nyhetsartikel?
• en debattartikel?
• ett reportage?
• en krönika?
• en informationsartikel?
• en myndighetstext?
• en populärvetenskaplig text?

Texttypen ger ledtrådar om vad du kan förvänta dig av texten.

En debattartikel förväntas exempelvis argumentera för en ståndpunkt, medan en nyhetsartikel normalt har ett mer informerande syfte.

Fråga:

• Vem har skrivit eller publicerat texten?
• Är det en privatperson, journalist, myndighet, forskare, organisation eller företag?
• Vilken kunskap har avsändaren om ämnet?
• Kan avsändaren ha ett intresse av att läsaren tycker eller gör något särskilt?

Avsändaren behöver inte vara en enskild person. En organisation eller myndighet kan också vara avsändare.

Syftet handlar om vad avsändaren vill uppnå med texten.

En text kan exempelvis vilja:

• informera
• förklara
• övertyga
• kritisera
• väcka debatt
• uppmana till handling
• underhålla

En text kan ha flera syften samtidigt.

Målgruppen är de personer texten främst riktar sig till.

Titta på:

• språkets svårighetsgrad
• vilka begrepp som förklaras
• vilka exempel som används
• var texten publicerats
• vilken bakgrundskunskap läsaren förväntas ha

En text på en myndighets webbplats kan exempelvis rikta sig till hela allmänheten, medan en forskningsartikel främst riktar sig till personer med kunskaper inom ett visst ämne.

Försök sammanfatta textens viktigaste tanke i en eller två meningar.

Fråga:

Vad vill texten framför allt att jag ska förstå, veta eller tänka?

I argumenterande texter kan huvudbudskapet ofta uttryckas som en tes.

Titta på textens struktur.

Exempel:

• Hur introduceras ämnet?
• Vilken information kommer först?
• Hur delas texten upp?
• Finns rubriker och underrubriker?
• Presenteras ett problem och sedan en lösning?
• Presenteras argument och motargument?
• Hur avslutas texten?

Strukturen påverkar hur lätt det är för läsaren att följa resonemanget.

Titta på hur språket används.

Fråga:

• Är språket formellt eller informellt?
• Är orden neutrala eller värdeladdade?
• Används statistik?
• Används exempel?
• Används retoriska frågor?
• Finns starka formuleringar?
• Används fackbegrepp?
• Försöker texten väcka känslor?

Språkvalet kan säga mycket om både syfte och målgrupp.

Om texten argumenterar behöver du undersöka:

• Vad är tesen?
• Vilka argument används?
• Vilka belägg stöder argumenten?
• Finns motargument?
• Bemöts motargumenten?
• Verkar argumenten relevanta?

Belägg kan exempelvis vara statistik, forskning, expertuttalanden eller konkreta exempel.

Fråga:

• Är informationen relevant för det texten försöker visa?
• Finns tydliga källor?
• Är källorna aktuella?
• Går viktiga påståenden att kontrollera?
• Skiljer texten mellan fakta och åsikter?
• Kan avsändaren ha ett intresse av att framställa frågan på ett visst sätt?

En text kan vara välskriven utan att vara särskilt tillförlitlig.

Anta att en organisation publicerar en artikel med rubriken:

”Därför borde alla gymnasieelever börja skoldagen klockan tio”

Du skulle kunna analysera den så här:

• Texttyp: argumenterande artikel.
• Avsändare: en organisation som arbetar för ungdomars sömn och hälsa.
• Syfte: att övertyga läsaren om att gymnasieskolor bör börja senare.
• Målgrupp: elever, föräldrar, skolpersonal och beslutsfattare.
• Budskap/tes: senare skolstart skulle gynna gymnasieelever.
• Argument: tonåringar behöver mer sömn och har svårt att somna tidigt.
• Belägg: texten hänvisar till sömnforskning.
• Vinkling: organisationens verksamhet gör att den har ett tydligt intresse i frågan.

Det betyder inte automatiskt att texten är felaktig. Däremot är avsändarens perspektiv relevant när texten värderas.

Att bara återberätta texten.

Analys kräver att du undersöker hur texten fungerar.

Att skriva att texten är ”bra” eller ”dålig” utan förklaring.

Motivera alltid dina slutsatser.

Att automatiskt kalla texten opålitlig för att den har en tydlig avsändare.

Tendens är något att ta hänsyn till, inte ett automatiskt bevis på att informationen är felaktig.

När du analyserar sakprosa bör du undersöka:

• texttyp
• avsändare
• syfte
• målgrupp
• budskap
• struktur
• språk
• argument och belägg
• relevans
• tillförlitlighet