Objektivitet, vinkling och tendens

Att vara objektiv innebär att försöka beskriva något sakligt och utan att låta personliga åsikter styra framställningen.

I praktiken är fullständig objektivitet svår.

En skribent måste alltid göra val:

• Vad ska tas med?
• Vad ska utelämnas?
• Vilka personer ska intervjuas?
• Vilket citat ska användas?
• Vad ska stå i rubriken?

Därför är det ofta bättre att tala om saklighet och strävan efter objektivitet än att utgå från att någon text är helt neutral.

En subjektiv framställning påverkas tydligt av personliga åsikter, känslor eller värderingar.

Exempel:

”Kommunens nya idrottshall är ett fantastiskt tillskott som området verkligen har behövt.”

Orden fantastiskt och verkligen har behövt uttrycker en värdering.

Vinkling handlar om vilket perspektiv en text väljer att lyfta fram.

Tänk dig en demonstration.

En artikel kan fokusera på:

• varför deltagarna demonstrerar
• trafikproblemen som demonstrationen orsakar
• polisens arbete
• kritik mot demonstrationen
• deltagarnas personliga berättelser

Alla artiklarna kan beskriva samma händelse men ändå ge helt olika intryck.

Vinkling behöver alltså inte innebära att texten innehåller felaktigheter.

Urval handlar om vilken information som tas med eller lämnas utanför.

Anta att 100 personer svarar på en enkät.

60 är positiva.

30 är negativa.

10 är osäkra.

En rubrik kan vara:

Majoritet positiva till förändringen

men också:

Fyra av tio stödjer inte förändringen

Båda kan bygga på samma siffror.

Det är urvalet och presentationen som skapar olika vinklar.

Tendens innebär att en källa kan ha ett intresse av att framställa något på ett visst sätt.

Ett företag som säljer energidrycker har exempelvis ett ekonomiskt intresse av hur energidrycker beskrivs.

En miljöorganisation kan ha ett tydligt intresse av att övertyga människor om behovet av hårdare klimatpolitik.

Det betyder inte automatiskt att deras uppgifter är felaktiga.

Men du bör fråga:

Kan avsändarens intressen påverka vilka uppgifter som lyfts fram och hur de presenteras?

Ord kan påverka hur vi uppfattar något.

Jämför:

”Regeringen ändrade reglerna.”

”Regeringen försämrade reglerna.”

”Regeringen moderniserade reglerna.”

Själva händelsen kan vara densamma, men verben skapar olika värderingar.

Andra exempel:

• sparsam / snål
• självsäker / arrogant
• förändring / försämring
• aktivist / extremist
• reform / nedskärning

Händelse:

En kommun beslutar att minska biltrafiken i centrum.

Text A

”Kommunen gör centrum tryggare genom att minska biltrafiken.”

Text B

”Kommunen gör det svårare för bilister att ta sig till centrum.”

Båda beskriver samma beslut.

Text A fokuserar på trygghet.

Text B fokuserar på bilisternas begränsningar.

Det är ett tydligt exempel på vinkling.

Fråga:

• Vem är avsändaren?
• Vilket perspektiv dominerar?
• Vilka personer får komma till tals?
• Vilka uppgifter lyfts fram?
• Finns relevant information som saknas?
• Används värdeladdade ord?
• Har avsändaren ett tydligt intresse i frågan?
• Skiljer texten mellan fakta och värderingar?

”Texten är vinklad, alltså är den falsk.”

Nej. Vinkling handlar om hur information presenteras, inte automatiskt om informationen är felaktig.

”Det här är en nyhetsartikel, alltså är den helt objektiv.”

Journalistiska texter kan sträva efter saklighet samtidigt som urval och perspektiv påverkar framställningen.

”Avsändaren har en åsikt, därför kan källan inte användas.”

En källa med tydlig tendens kan fortfarande innehålla användbar information. Du behöver bara använda den medvetet och värdera den utifrån vad du försöker ta reda på.

• Objektivitet: strävan efter en saklig och opartisk framställning.
• Subjektivitet: framställningen påverkas tydligt av personliga värderingar.
• Vinkling: ett visst perspektiv på frågan lyfts fram.
• Urval: vissa uppgifter väljs ut medan andra utelämnas.
• Tendens: avsändaren kan ha ett intresse av att påverka hur något framställs.
• Värdeladdade ord: ord som förmedlar positiva eller negativa värderingar.