Sakprosa

Nyhetsartikel

En nyhetsartikel informerar om något som har hänt. Den försöker ofta besvara frågor som:

• Vad har hänt?
• Var?
• När?
• Vem är berörd?
• Varför har det hänt?

Nyhetsartiklar strävar ofta efter saklighet, men även val av rubrik, källor och perspektiv påverkar hur händelsen framställs.

Debattartikel

En debattartikel försöker övertyga läsaren om en ståndpunkt. Texten innehåller vanligtvis en tes som stöds av argument och olika former av belägg.

Reportage

Ett reportage informerar om verkliga händelser eller miljöer men använder ofta ett mer berättande språk än en vanlig nyhetsartikel. Det kan innehålla miljöbeskrivningar, intervjuer och skribentens egna iakttagelser.

Krönika

En krönika utgår ofta från en aktuell eller vardaglig händelse och innehåller skribentens egna tankar, erfarenheter och åsikter.

Informations- och myndighetstext

Sådana texter ska framför allt förmedla information tydligt. Exempel är information från en myndighet, skola, kommun eller organisation.

Populärvetenskaplig text

En populärvetenskaplig text presenterar forskning eller vetenskapliga frågor för en bredare publik. Innehållet förenklas och förklaras utan att den vetenskapliga grunden ska försvinna.

Det räcker inte alltid att förstå vad texten säger. Du behöver också kunna undersöka hur texten är uppbyggd och varför den ser ut som den gör.

Fråga exempelvis:

• Vem är avsändaren?
• Vilken typ av text är det?
• Vad är textens syfte?
• Vem är den tänkta målgruppen?
• Vad är textens huvudsakliga budskap?
• Vilka uppgifter och perspektiv lyfts fram?
• Vilka källor används?
• Hur används språket?
• Finns det värdeladdade ord?
• Går informationen att lita på?
• Är informationen relevant för frågan jag undersöker?

Skillnaden mellan sakprosa och skönlitteratur handlar framför allt om textens förhållande till verkligheten och dess huvudsakliga syfte.

Sakprosa

handlar i första hand om verkliga förhållanden och används exempelvis för att informera, förklara, diskutera eller övertyga.

Skönlitteratur

använder berättelser, personer och miljöer för att skapa en litterär upplevelse och kan vara helt eller delvis fiktiv.

Gränsen är inte alltid knivskarp. Ett reportage kan exempelvis använda berättande tekniker som också finns i skönlitteratur.

När du analyserar sakprosa kan du börja med fem frågor:

Vad säger texten?

Identifiera ämne, huvudidé och viktiga resonemang.

Vem står bakom texten?

Undersök avsändaren och vilka kunskaper eller intressen avsändaren kan ha.

Varför är texten skriven?

Identifiera syfte och budskap.

Hur försöker texten nå sin målgrupp?

Undersök språk, struktur, exempel, argument och ton.

Hur relevant och tillförlitlig är texten?

Granska källor, belägg, aktualitet och möjliga perspektiv eller tendenser.

Att tro att all sakprosa är objektiv.

Sakprosa kan innehålla fakta och samtidigt vara vinklad eller argumenterande.

Att bara sammanfatta texten.

En analys ska inte bara berätta vad texten handlar om. Du behöver också undersöka hur och varför texten är utformad.

Att blanda ihop avsändare och målgrupp.

Avsändaren producerar texten. Målgruppen är de människor texten försöker nå.

• Sakprosa handlar framför allt om verkliga förhållanden.
• Sakprosa kan informera, förklara, diskutera eller övertyga.
• Exempel är nyhetsartiklar, debattartiklar, reportage och faktatexter.
• Sakprosa är inte automatiskt objektiv.
• Vid analys undersöker du bland annat innehåll, avsändare, syfte, målgrupp, språk, källor och tillförlitlighet.