Syfte, målgrupp och budskap

Syftet svarar på frågan:

Varför har den här texten skapats?

Vanliga syften är att:

• informera
• förklara
• övertyga
• argumentera
• kritisera
• väcka känslor
• uppmana
• underhålla

En text kan ha flera syften.

En informationskampanj om säker cykling kan både vilja informera om trafikregler och få människor att använda cykelhjälm.

Målgruppen är de människor som texten framför allt försöker nå.

Du kan ofta identifiera målgruppen genom att undersöka:

• ordval
• ton
• svårighetsgrad
• bilder
• exempel
• publiceringsplats
• vilka förkunskaper texten förutsätter

Exempel

Text:

”Ska du börja gymnasiet nästa höst? Här är fem saker att tänka på innan gymnasievalet.”

Den tydligaste målgruppen är elever som snart ska välja gymnasium.

Formuleringen ”ska du börja gymnasiet” visar direkt vem texten talar till.

Budskapet är den centrala tanke som texten förmedlar.

Fråga:

Vad vill avsändaren framför allt att läsaren ska förstå, tänka eller känna?

I vissa texter är budskapet tydligt:

”Alla borde använda cykelhjälm.”

I andra texter behöver du tolka det utifrån hela texten.

De blandas ofta ihop.

Exempel

En kampanj säger:

”Lägg undan mobilen när du kör.”

Syfte:

Att påverka människor att inte använda mobilen när de kör.

Budskap:

Mobilanvändning under körning är farligt och bör undvikas.

Syftet handlar alltså om vad avsändaren vill åstadkomma.

Budskapet handlar om vad avsändaren vill förmedla.

Samma information kan presenteras helt olika beroende på målgrupp.

Till yngre barn

”Sov ordentligt så att hjärnan orkar lära sig nya saker i skolan.”

Till gymnasieelever

”Regelbunden sömn förbättrar koncentration och kan göra det lättare att prestera under skoldagen.”

Till forskare

Texten skulle sannolikt använda fackbegrepp, forskningsreferenser och detaljerad metodinformation.

Ämnet kan alltså vara detsamma medan språk och innehåll förändras.

Syfte

Fråga:

• Varför har texten publicerats?
• Vad vill avsändaren att läsaren ska göra eller förstå?

Målgrupp

Fråga:

• Vem verkar texten tala till?
• Vilka förkunskaper förutsätts?
• Var publiceras texten?

Budskap

Fråga:

• Vilken huvudidé återkommer?
• Vad vill avsändaren att jag ska ta med mig från texten?

En kommun publicerar texten:

”Sortera ditt matavfall – tillsammans minskar vi avfallet.”

• Avsändare: kommunen.
• Målgrupp: kommunens invånare.
• Syfte: få fler invånare att sortera matavfall.
• Budskap: matavfallssortering är viktigt och invånarna kan tillsammans göra skillnad.

Syfte = ämne.

”Textens syfte är återvinning” fungerar inte. Återvinning är ämnet. Syftet kan exempelvis vara att övertyga människor att återvinna mer.

Målgrupp = alla.

Ibland riktar sig en text till en bred publik, men försök ändå undersöka vilka som mest sannolikt förväntas läsa och påverkas av den.

Budskap = sammanfattning.

Budskapet är textens centrala tanke, inte en återberättelse av hela innehållet.

• Syfte: Vad vill avsändaren uppnå?
• Målgrupp: Vem vill avsändaren nå?
• Budskap: Vad vill avsändaren förmedla?

När du kan skilja mellan dessa tre blir det lättare att förstå varför en text ser ut och låter som den gör.