Tes, argument och belägg

Tesen är den huvudsakliga ståndpunkt som avsändaren vill övertyga läsaren om.

Exempel:

Gymnasieskolor borde börja senare på morgonen.

Det är en tes eftersom det är ett påstående som går att argumentera för eller emot.

Argument är skäl som används för att stödja tesen.

Tes:

Gymnasieskolor borde börja senare.

Argument:

Många tonåringar får för lite sömn.

Ett annat argument:

Trötta elever har svårare att koncentrera sig under tidiga lektioner.

Argumenten svarar alltså på frågan:

Varför borde jag acceptera tesen?

Belägg är sådant som används för att stärka ett argument.

Det kan till exempel vara:

• statistik
• forskning
• expertuttalanden
• undersökningar
• konkreta exempel
• fakta

Exempel

Tes:

Gymnasieskolor borde börja senare.

Argument:

Senare skolstart kan förbättra elevernas sömn.

Belägg:

Skribenten hänvisar till en studie där elever sov längre när skoldagen började senare.

Belägget gör argumentet starkare eftersom det inte bara bygger på skribentens eget påstående.

Jämför:

”Senare skolstart gör elever mycket bättre i skolan.”

Detta är ett påstående.

Om skribenten därefter skriver:

”I en undersökning ökade elevernas genomsnittliga närvaro efter att skolan flyttade fram starttiden.”

har skribenten lagt till ett belägg.

Men du behöver fortfarande granska belägget.

Fråga:

• Vilken undersökning?
• Hur genomfördes den?
• Hur stor var den?
• Visar den verkligen det som skribenten påstår?

Ett motargument är ett argument mot tesen.

Exempel:

En senare skolstart skulle göra att skoldagen slutar senare, vilket kan skapa problem för elever med fritidsaktiviteter.

En argumenterande text kan bli starkare om skribenten tar upp motargument och bemöter dem.

Ett bemötande innebär att skribenten svarar på ett motargument.

Exempel:

Motargument:

Skoldagen kommer sluta senare.

Bemötande:

Skolan skulle kunna korta håltimmar eller förändra schemaläggningen så att sluttiden påverkas mindre.

Fråga:

• Vad är textens tes?
• Vilka argument stödjer tesen?
• Vilka belägg används?
• Är beläggen relevanta för argumenten?
• Är källorna tillförlitliga?
• Finns motargument?
• Hur bemöts motargumenten?
• Finns påståenden som saknar belägg?

Fiktivt exempel – källan är påhittad för att visa formen: ”Skolbibliotek bör få mer resurser. Elever behöver kunna hitta tillförlitlig information till sina skolarbeten. En undersökning på 30 gymnasieskolor visade att elever oftare använde kvalitetssäkrade källor på skolor med bemannade bibliotek.”

Tes:

Skolbibliotek bör få mer resurser.

Argument:

Elever behöver hjälp att hitta tillförlitlig information.

Belägg:

Undersökningen på 30 gymnasieskolor.

Nästa steg i analysen blir att undersöka hur tillförlitlig undersökningen faktiskt är.

Att kalla alla meningar för argument.

Ett argument ska stödja eller motsäga en ståndpunkt.

Att blanda ihop argument och belägg.

Argumentet är skälet. Belägget är det som används för att stärka skälet.

Att tro att statistik automatiskt gör argumentet starkt.

Statistiken måste vara relevant och komma från en rimligt tillförlitlig källa.

• Tes: den ståndpunkt avsändaren vill övertyga dig om.
• Argument: skäl som stödjer eller motsäger tesen.
• Belägg: fakta, forskning, statistik eller andra uppgifter som stärker argumentet.
• Motargument: argument mot tesen.
• Bemötande: svar på ett motargument.