Övning: bygg en bättre samhällsvetenskaplig undersökning

En elev vill undersöka frågan: "Varför bryr sig dagens ungdomar inte om politik?"

Eleven frågar 28 personer i sin egen klass och använder frågan:

"Tycker du också att politiker borde lyssna mer på ungdomar och sluta fatta dåliga beslut?"

19 svarar ja. Eleven drar slutsatsen: "68 procent av Sveriges ungdomar saknar förtroende för politiker."

Frågan förutsätter redan att ungdomar inte bryr sig om politik. Det är ett antagande som först skulle behöva undersökas.

En mer neutral fråga skulle kunna vara: "Hur beskriver gymnasieelever sitt politiska intresse och förtroende för politiska institutioner?"

Begreppen "bry sig om politik" och "förtroende" behöver göras tydligare.

Politiskt intresse skulle exempelvis kunna undersökas genom flera frågor om nyhetskonsumtion, diskussioner, deltagande eller självskattat intresse.

Förtroende behöver också specificeras: förtroende för riksdagen, regeringen, politiska partier eller enskilda politiker är inte exakt samma sak.

Enkätfrågan är ledande och innehåller dessutom flera saker samtidigt.

Formuleringen antyder att politiker inte lyssnar och fattar dåliga beslut, vilket kan påverka svaret.

En enda klass är ett bekvämlighetsurval och behöver inte representera alla gymnasieelever eller alla ungdomar i Sverige.

Ålder, program, skola, bostadsort och andra faktorer kan skilja urvalet från populationen.

19 av 28 svarade ja på den specifika ledande frågan. Det visar inte att 68 procent av Sveriges ungdomar saknar politiskt förtroende.

Slutsatsen går långt utöver vad materialet kan stödja.

1. Formulera en neutral och avgränsad frågeställning.
2. Bestäm vad centrala begrepp ska betyda och hur de ska mätas.
3. Skriv tre neutrala enkätfrågor.
4. Beskriv ett mer rimligt urval.
5. Förklara vilken population resultaten skulle kunna generaliseras till.
6. Skriv en försiktig slutsats som inte går längre än underlaget.