Språklyft

Potensfunktioner

En potensfunktion har variabeln i basen och en konstant exponent. Potensfunktioner kan beskriva många olika samband, exempelvis area, volym och fysikaliska relationer.

  • 1b
  • 1c
  • 2a

Förstå

En potensfunktion kan skrivas:

f(x) = C · x^a

där:

C är en konstant

x är variabeln

a är en konstant exponent

Detta skiljer sig från exponentialfunktionen:

f(x) = C · a^x

Potensfunktion

Variabeln finns i basen:

Exponentialfunktion

Variabeln finns i exponenten:

2^x

De ska inte blandas ihop.

Exempel: kvadratens area

Om sidan i en kvadrat är x:

A(x) = x²

Om sidan fördubblas:

A(2x) = (2x)²

= 4x²

Arean blir alltså fyra gånger så stor.

Kubisk potens

Kubens volym:

V(x) = x³

Om sidlängden fördubblas:

V(2x) = (2x)³

= 8x³

Volymen blir åtta gånger så stor.

Exponentens betydelse

f(x) = x

ger ett linjärt samband.

f(x) = x²

ger en parabel.

f(x) = x³

ger en annan typ av kurva.

Exponentens storlek och tecken påverkar funktionens form.

Exempel – steg för steg

Funktionen är:

f(x) = 2x³

Bestäm f(3).

Steg 1: Sätt in 3

f(3) = 2 · 3³

Steg 2: Beräkna potensen

3³ = 27

Steg 3: Multiplicera

2 · 27 = 54

Svar:

f(3) = 54

Så gör du

  1. Identifiera C och exponenten.
  2. Kontrollera att variabeln står i basen.
  3. Sätt in x-värdet.
  4. Beräkna potensen före multiplikationen.
  5. Tolka sambandets form i situationen.

Vanliga misstag

Fel:

2x³ betyder:

(2x)³

Rätt:

2x³ = 2 · x³

medan:

(2x)³ = 8x³

Fel:

Att kalla:

3 · 2^x

för en potensfunktion.

Det är en exponentialfunktion eftersom x står i exponenten.

Träna

f(x) = 3x²

Bestäm f(4).

f(4) = 3 · 4²

= 3 · 16

= 48

Svar:

48

Sammanfattning

  • Potensfunktioner har formen C · x^a.
  • Variabeln står i basen.
  • Exponentialfunktioner har istället variabeln i exponenten.
  • Potensfunktioner förekommer i många geometriska och naturvetenskapliga samband.
  • Exponenten påverkar grafens form.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.