Mellankrigstiden

Förstå perioden 1918–1939 som en tid av både demokratiska framsteg och tillbakagång, ekonomiska kriser, nya diktaturer och ett internationellt system som hade svårt att stoppa aggression.

Mellankrigstiden var inte bara en väntan på nästa världskrig. Under 1920-talet fanns verkliga försök att skapa stabilitet, demokratiska system byggdes ut och internationellt samarbete utvecklades.

Samtidigt var flera demokratier nya och sårbara. Ekonomiska kriser, politisk polarisering och aggressiva diktaturer förändrade utvecklingen under 1930-talet.

Efter första världskriget

Efter 1918 hade fyra stora imperier fallit eller omvandlats. Nya stater skapades, gränser ritades om och miljontals människor hamnade som minoriteter i nya politiska system.

Många länder införde eller utvidgade parlamentarism och rösträtt, men demokratins institutioner var ofta unga.

Nationernas förbund

Nationernas förbund skapades för att konflikter skulle hanteras genom förhandling och kollektiv säkerhet i stället för krig.

Organisationen hade dock tydliga svagheter. USA blev aldrig medlem, beslutsfattandet var trögt och organisationen saknade egna militära resurser.

Förbundet lyckades hantera vissa mindre konflikter men hade svårare när stormakter var beredda att använda våld.

1920-talets stabilisering – med svag grund

Under delar av 1920-talet stabiliserades ekonomin och relationerna mellan flera europeiska stater förbättrades.

Men systemet var beroende av internationella lån och handel. Särskilt Tysklands ekonomi var känslig för förändringar i amerikanskt kapital.

Den stora depressionen

Börskraschen i USA 1929 blev början på en djup internationell ekonomisk kris. Banker föll, handel minskade och arbetslösheten steg kraftigt i många länder.

Krisen skapade inte automatiskt diktatur. Olika samhällen reagerade olika beroende på institutioner, politiska traditioner och hur regeringar hanterade situationen.

I vissa länder försvagade massarbetslöshet och social oro dock förtroendet för etablerade partier och skapade möjligheter för antidemokratiska rörelser.

Demokratins tillbakagång

Under mellankrigstiden blev flera europeiska stater auktoritära. Italien styrdes av Mussolinis fascistiska regim, Tyskland av nazisterna från 1933 och flera andra stater utvecklade diktaturer eller auktoritära styren.

Sovjetunionen utvecklades samtidigt till en kommunistisk enpartistat under Josef Stalin, med centraliserad ekonomi, politisk repression och omfattande statligt våld.

Aggression och ett svagt säkerhetssystem

Under 1930-talet prövades den internationella ordningen av flera aggressiva expansioner.

Japan utvidgade sin kontroll i Manchuriet och senare i Kina
Italien invaderade Etiopien
Tyskland återupprustade och bröt stegvis mot Versaillesordningen
tyska trupper gick in i Rhenlandet
Tyskland annekterade Österrike 1938
Sudetenland överfördes till Tyskland efter Münchenöverenskommelsen

Eftergiftspolitik

Storbritannien och Frankrike försökte under delar av 1930-talet undvika ett nytt storkrig genom förhandling och eftergifter.

Politiken måste förstås i sitt sammanhang: minnet av första världskriget var starkt, militär upprustning var ofullständig och vissa bedömde att delar av Tysklands krav kunde lösas genom förhandling.

Samtidigt bidrog eftergifterna till att den tyska ledningen kunde ta större risker. När Tyskland ockuperade resten av de tjeckiska områdena våren 1939 blev det tydligare att expansionen inte bara handlade om tyskspråkiga områden.

Vägen till krig 1939

I augusti 1939 slöt Tyskland och Sovjetunionen en icke-angreppspakt med ett hemligt protokoll om uppdelning av inflytandesfärer i Östeuropa.

Den 1 september 1939 invaderade Tyskland Polen. Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland två dagar senare.

Analysera: varför överlevde demokratin på vissa håll?

Ekonomisk kris räcker inte som förklaring till diktatur. Demokratier överlevde bland annat i Storbritannien, de nordiska länderna och USA trots svåra ekonomiska problem.

Skillnader i institutioner, politiskt samarbete, civilsamhälle, reformförmåga och graden av politiskt våld påverkade utvecklingen.

Sammanfattning

Mellankrigstiden innehöll både demokratisering och demokratisk tillbakagång.
Nationernas förbund var ett viktigt försök till kollektiv säkerhet men hade begränsad förmåga att hantera stormaktsaggression.
Depressionen försvagade många politiska system men ledde inte automatiskt till diktatur.
Fascistiska, nazistiska och andra auktoritära regimer växte fram under olika nationella förutsättningar.
Eftergiftspolitiken byggde på både fredssträvan och strategiska begränsningar men misslyckades med att stoppa den tyska expansionen.
Den tysk-sovjetiska pakten 1939 förändrade den omedelbara strategiska situationen i Östeuropa.
Tysklands invasion av Polen den 1 september 1939 utlöste det europeiska kriget.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Konflikter, folkmord & internationellt samarbete