Internationellt samarbete efter 1945
Förstå varför stater efter andra världskriget byggde nya organisationer och regler för säkerhet, ekonomi, handel, mänskliga rättigheter och regionalt samarbete.
Efter två världskrig på trettio år blev internationellt samarbete en central del av efterkrigstidens politik.
Målet var inte en enda världsregering. I stället skapades flera organisationer och regler för olika problem: säkerhet, handel, finans, rättigheter och regionalt samarbete.
Varför byggdes nya institutioner?
- andra världskriget hade visat konsekvenserna av statskollaps och stormaktskrig
- Nationernas förbund hade inte kunnat stoppa 1930-talets aggressioner
- världsekonomins sammanbrott under mellankrigstiden hade visat behovet av ekonomiskt samarbete
- Förintelsen och andra massbrott skapade tryck för starkare internationella normer
- de allierade ville skapa stabila former för efterkrigstidens maktbalans
FN och kollektiv säkerhet
FN bildades 1945. Organisationen skulle skapa en ram för samarbete och förhindra nya storkrig.
Säkerhetsrådet gav fem permanenta medlemmar särskilt ansvar och vetorätt. Konstruktionen speglade tanken att ett säkerhetssystem utan stormakternas deltagande hade små möjligheter att fungera.
Mänskliga rättigheter
Efter kriget utvecklades ett internationellt språk om individens rättigheter.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 och formulerade en gemensam norm för grundläggande rättigheter.
Samma år antogs folkmordskonventionen, som gjorde folkmord till ett internationellt rättsligt begrepp och brott.
Internationell ekonomi
Redan före krigsslutet planerade de allierade ett nytt ekonomiskt system. Bretton Woods-konferensen 1944 lade grunden för institutioner som Internationella valutafonden och Världsbanken.
Syftet var bland annat att skapa större finansiell stabilitet och underlätta återuppbyggnad och handel.
Handel och ömsesidigt beroende
Efterkrigstiden präglades av försök att sänka handelshinder och skapa tydligare regler för internationell handel.
Tanken var både ekonomisk och politisk: tätare ekonomiska relationer kunde ge tillväxt och samtidigt göra krig mellan samarbetande stater mer kostsamt.
Europeisk integration
I Västeuropa skapades nya former av regionalt samarbete. Kol- och stålproduktionen – centrala resurser för krig – placerades under gemensamma institutioner mellan flera tidigare rivaler.
Samarbetet utvecklades senare till Europeiska ekonomiska gemenskapen och därefter Europeiska unionen.
Militära allianser
Internationellt samarbete efter 1945 var inte alltid universellt. Kalla kriget skapade också blockbaserade organisationer.
NATO bildades 1949 som en västlig kollektiv försvarsallians. Warszawapakten bildades 1955 på den sovjetiska sidan.
Avkolonisering förändrar organisationerna
När stora delar av Asien och Afrika blev självständiga ökade antalet stater i FN kraftigt.
Det förändrade vilka frågor som stod i centrum, bland annat självbestämmande, utveckling, rasdiskriminering och ekonomiska relationer mellan rika och fattigare stater.
Samarbetets begränsningar
Internationella organisationer ersätter inte staternas egna intressen. Under kalla kriget blockerades många frågor av motsättningen mellan supermakterna.
Vetomakt, ojämn ekonomisk makt och staternas ovilja att ge upp självbestämmande satte tydliga gränser för samarbetet.
Analysera: institutioner förändrar spelreglerna
Internationella institutioner kan inte garantera fred eller rättigheter, men de förändrar hur stater kan agera.
De skapar regler, mötesplatser, normer, ekonomiska incitament och möjligheter att samordna handling. Därför är efterkrigstiden både en historia om fortsatt konflikt och om en kraftig ökning av organiserat internationellt samarbete.
Sammanfattning
- Efter 1945 byggdes nya internationella institutioner för säkerhet, ekonomi, handel och rättigheter.
- FN skapades 1945 som en ram för kollektiv säkerhet och internationellt samarbete.
- Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och folkmordskonventionen antogs 1948.
- Bretton Woods-systemet skapade nya former för internationellt ekonomiskt samarbete.
- Europeisk integration försökte binda tidigare rivaler tätare samman ekonomiskt och politiskt.
- Kalla kriget skapade samtidigt konkurrerande militära block.
- Internationella institutioner påverkar staters handlande men kan inte upphäva maktpolitik eller nationella intressen.
Relaterade genomgångar
Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.
FN och efterkrigstiden
FN-stadgan, säkerhetsrådet, generalförsamlingen, mänskliga rättigheter, fredsinsatser och stormakternas veto.
Läs genomgångenKonflikter, folkmord & internationellt samarbeteKalla kriget
USA och Sovjetunionen, Berlin, kärnvapen, NATO och Warszawapakten, Kuba, proxykrig, avspänning och 1989–1991.
Läs genomgångenGlobal förändring, kolonialism & migrationAvkolonisering och frigörelse
Indien, Ghana och Algeriet – självständighet, nationalism, kalla kriget och koloniala efterverkningar.
Läs genomgången