FN och efterkrigstiden

Förstå varför FN skapades 1945, hur organisationens viktigaste organ fungerar historiskt och hur säkerhet, mänskliga rättigheter, avkolonisering och stormaktsmotsättningar formade dess roll.

Förenta nationerna skapades 1945 ur erfarenheterna av andra världskriget. Organisationen skulle ge stater en permanent arena för samarbete och skapa bättre möjligheter att hantera konflikter innan de utvecklades till storkrig.

FN:s konstruktion visar samtidigt en kompromiss mellan principen att stater är formellt jämlika och verkligheten att stormakter har mycket olika makt.

Grundandet 1945

Representanter för 50 stater möttes i San Francisco våren 1945 och utarbetade FN-stadgan. Organisationen trädde formellt i kraft den 24 oktober 1945.

FN byggde vidare på erfarenheterna från Nationernas förbund men gav de viktigaste stormakterna en tydligare plats i säkerhetssystemet.

Generalförsamlingen

I generalförsamlingen har medlemsstaterna representation och kan diskutera internationella frågor, anta resolutioner och utveckla normer.

Generalförsamlingens beslut är i många frågor rekommendationer snarare än bindande lag, men församlingen har haft stor betydelse för internationell opinion och normutveckling.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådet har ett särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet.

Fem stater – USA, Sovjetunionen/Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina – fick permanenta platser och vetorätt.

Vetot var en politisk kompromiss. Tanken var att ett globalt säkerhetssystem inte skulle kunna fungera om de största militärmakterna stod utanför eller tvingades följa beslut de ansåg hotade deras grundläggande intressen.

Mänskliga rättigheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs den 10 december 1948.

Den formulerade rättigheter som skulle gälla människor oberoende av stat och blev en viktig utgångspunkt för senare internationella avtal.

Folkmordskonventionen

År 1948 antogs också konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.

Den gav ett juridiskt språk för att beskriva och lagföra försök att förstöra vissa skyddade grupper.

FN och avkoloniseringen

När kolonier blev självständiga under 1950-, 1960- och 1970-talen ökade FN:s medlemsantal snabbt.

Generalförsamlingen blev en viktig arena där nya stater kunde driva frågor om självbestämmande, apartheid, utveckling och ekonomisk ojämlikhet.

Fredsbevarande insatser

FN-stadgan beskriver inte exakt den typ av fredsbevarande styrkor som senare utvecklades. Dessa växte fram praktiskt när organisationen behövde övervaka vapenvilor och stabilisera konflikter.

Fredsbevarande fungerar bäst när det finns någon form av politisk överenskommelse att bevaka. FN kan inte enkelt skapa fred där alla centrala aktörer fortfarande vill fortsätta kriget.

Kalla krigets begränsningar

Motsättningen mellan USA och Sovjetunionen begränsade ofta säkerhetsrådets handlingsförmåga.

När permanenta medlemmars intressen stod mot varandra kunde vetot stoppa beslut.

Samtidigt fortsatte FN att fungera inom områden som flyktingfrågor, hälsa, utbildning, utveckling och humanitärt arbete.

Mellan ideal och maktpolitik

FN uttrycker principer om fred, rättigheter och staters suveräna jämlikhet. Men organisationen är samtidigt beroende av medlemsstaternas vilja och resurser.

Det gör FN till ett tydligt exempel på samspelet mellan internationella normer och traditionell maktpolitik.

Analysera: varför skapa regler om stater ändå bryter mot dem?

Att en regel bryts betyder inte att regeln saknar betydelse. Internationella normer kan påverka hur handlingar motiveras, dokumenteras, kritiseras och i vissa fall bestraffas.

Men reglernas genomslag beror på institutioner, politisk vilja och maktförhållanden.

Sammanfattning

FN bildades 1945 för att skapa en permanent ram för internationellt samarbete och säkerhet.
Säkerhetsrådets permanenta medlemmar fick vetorätt som en kompromiss med stormaktsrealiteten.
Generalförsamlingen blev en viktig arena för normer, avkolonisering och nya staters politiska inflytande.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs 1948.
Folkmordskonventionen antogs samma år.
Fredsbevarande insatser utvecklades som ett praktiskt verktyg trots att modellen inte uttryckligen finns i FN-stadgan.
FN:s möjligheter har alltid formats av spänningen mellan internationella principer och medlemsstaternas intressen.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Konflikter, folkmord & internationellt samarbete