Källövning: samisk skolpolitik

Jämför en tidig förespråkare för 'lapp ska vara lapp'-politiken med senare samiska erfarenheter av nomadskolan.

Nomadskolan infördes 1913 för barn till vissa renskötande samer. Systemet byggde på en politik där staten definierade vilka samer som ansågs leva på 'rätt' sätt och vilken utbildning barnen behövde.

Här jämför du ett samtida maktperspektiv med senare berättelser om hur skolsystemet upplevdes.

Källa A – Vitalis Karnell, 1905

Prästen och skolinspektören Vitalis Karnell argumenterar för att renskötande samer bör få stöd i sin näring men hållas borta från det moderna svenska samhällets livsform. Han menar att utbildningen bör vara begränsad och anpassad till den roll staten förknippar med renskötseln.

Källtyp: samtida uttalande från en person med inflytande över skolfrågor. Tid: 1905, före nomadskolans införande.

Källa B – senare samiska vittnesmål

I senare insamlade berättelser beskriver tidigare elever och andra samer hur nomadskolan kunde innebära lång separation från familjen, svag koppling till det samiska vardagslivet, negativa attityder till samiska språk och erfarenheter av att betraktas som mindre värda.

Källtyp: senare muntliga och skriftliga vittnesmål om egna erfarenheter, sammanställda i forskning och i arbetet med att dokumentera statens behandling av samer.

Uppgift

Vilken maktposition har avsändaren i Källa A?
Vilka föreställningar om samer går att identifiera i hans resonemang?
Vad kan Källa B bidra med som Källa A inte kan visa?
Vilka problem med tidsavstånd och minne behöver du tänka på i Källa B?
Varför är det ändå viktigt att använda senare vittnesmål?
Hur förändras bilden av nomadskolan när källorna läses tillsammans?

Så kan du resonera

Källa A är stark för att undersöka idéerna bakom den segregerande politiken och hur en myndighetsnära aktör såg på samer. Den säger däremot inte hur eleverna själva upplevde systemet.

Källa B ger tillgång till erfarenheter som ofta saknas i myndighetsmaterial. Tidsavstånd kan påverka minnet, men det gör inte vittnesmålen värdelösa. Genom att jämföra flera berättelser med skolhandlingar, lagar och andra samtida källor kan historikern undersöka både politikens avsikter och konsekvenser.

Källor bakom det bearbetade materialet

Vitalis Karnells uttalande 1905 om den politik som senare brukar sammanfattas som 'lapp ska vara lapp'.
Forum för levande historia: Samer i Sverige och material om nomadskolan.
Sametingets material och insamlade berättelser inför arbetet med att dokumentera statens övergrepp mot samer.

Träna

Övning

Varför är Källa B viktig trots att många vittnesmål samlats in långt efter själva skoltiden?

Den kan ge perspektiv på erfarenheter och konsekvenser som ofta inte dokumenterades av myndigheterna själva.
Minnet blir alltid mer exakt ju längre tid som går.
Senare vittnesmål behöver aldrig jämföras med andra källor.
Den visar exakt vad alla samiska elever upplevde.

Sammanfattning

Myndighetsnära källor och vittnesmål kan svara på olika frågor.
Makt påverkar vem som får skapa och bevara dokument.
Tidsavstånd kräver källkritik men gör inte ett vittnesmål oanvändbart.
Flera källtyper behövs för att förstå både en politiks mål och dess konsekvenser.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Källor & historiebruk