Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier & modeller

Ett samhällsvetenskapligt begrepp hjälper oss att beskriva något mer exakt.

Exempel:

• demokrati
• inflation
• segregation
• socialisation
• makt
• ideologi

Att använda begrepp innebär inte bara att nämna dem.

Du ska kunna använda dem för att förklara ett samhällsfenomen.

Exempel

Mindre utvecklat:

Folk bor ganska uppdelat.

Mer samhällsvetenskapligt:

Bostadssegregation innebär att olika grupper i hög grad bor geografiskt åtskilda från varandra.

Begreppet gör analysen mer exakt.

En modell är en förenklad representation av verkligheten.

Exempel:

• samhällsekonomins kretslopp
• utbud och efterfrågan
• push- och pullfaktorer
• aktör–struktur

Modeller hjälper oss att fokusera på vissa samband.

En modell innehåller inte allt.

Det är själva poängen.

Samhällsekonomins kretslopp visar exempelvis viktiga ekonomiska flöden men beskriver inte varje ekonomisk transaktion som sker.

Frågan är därför inte bara:

Är modellen sann?

utan också:

Vad hjälper modellen oss att förstå?

och:

Vad lämnar den utanför?

En teori är ett mer sammanhängande sätt att förklara fenomen.

Exempel finns inom:

• sociologi
• statsvetenskap
• nationalekonomi
• internationella relationer

Olika teorier kan fokusera på olika delar av samma fråga.

Fråga:

Varför uppstår krig?

Ett realistiskt perspektiv på internationella relationer kan fokusera på:

• säkerhet
• makt
• relationen mellan stater

Andra teorier kan fokusera mer på:

• institutioner
• handel
• normer
• identiteter

Teorier hjälper oss alltså att ställa olika frågor.

De tre behöver inte alltid användas samtidigt.

Men förenklat:

• Begrepp ger oss ett språk.
• Modeller visar förenklade samband.
• Teorier försöker förklara större mönster.

Begrepp, teorier och modeller är verktyg för samhällsvetenskaplig analys. De hjälper oss att beskriva verkligheten mer precist och undersöka olika förklaringar.