Demokratiska, auktoritära & totalitära styrelseskick

Begrepp som demokrati och auktoritärt styre beskriver inte bara vem som formellt är statschef.

Vi behöver undersöka exempelvis:

• hur makthavare utses
• om opposition kan verka
• hur val fungerar
• om människor kan kritisera staten
• mediernas villkor
• rättsstatens ställning
• hur domstolar fungerar
• vilka fri- och rättigheter som skyddas

Gy25 anger på nivå 1a2 och 1b att demokratiska politiska system ska sättas i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick.

Demokratiska system bygger bland annat på möjligheten att:

• delta politiskt
• konkurrera om politisk makt
• välja och byta politiska representanter
• organisera opposition
• uttrycka kritik

Institutionella rättigheter och rättsstatsprinciper är också centrala.

I auktoritära system är den politiska konkurrensen och möjligheten att avsätta makthavare kraftigt begränsade.

Det kan exempelvis finnas:

• begränsad opposition
• kontrollerade medier
• begränsad organisationsfrihet
• val som inte ger verklig möjlighet till maktskifte

Det finns många olika typer av auktoritära system.

Begreppet totalitärt används vanligtvis för system där staten eller den styrande rörelsen försöker kontrollera betydligt fler delar av samhällslivet än vad som normalt avses med auktoritärt styre.

Det kan exempelvis handla om långtgående kontroll över:

• politik
• medier
• organisationer
• utbildning
• kulturliv
• samhällsideologi

Gränsen mellan kategorierna kan diskuteras, och statsvetare kan klassificera konkreta system på olika sätt.

När du analyserar ett land är det bättre att fråga:

• Finns verklig politisk konkurrens?
• Kan regeringen förlora makten genom val?
• Kan oppositionen organisera sig?
• Kan medier kritisera regeringen?
• Är domstolarna självständiga?
• Respekteras grundläggande rättigheter?

än att börja med slutsatsen:

"Det här landet är demokratiskt/odemokratiskt."

Politiska system behöver inte passa perfekt i två kategorier.

Ett land kan exempelvis ha:

återkommande val

men svaga rättsstatliga institutioner

eller:

formell opposition

men mycket ojämna villkor för politisk konkurrens.

Därför används ibland mer nyanserade klassificeringar inom statsvetenskapen.

Skillnaden mellan politiska system handlar om hur politisk makt erövras, används och begränsas. För att jämföra system bör man undersöka institutioner och rättigheter konkret.