Demokrati & demokratins institutioner
Förstå vad demokrati innebär och varför demokratiska institutioner är viktiga för att makt ska kunna utövas och kontrolleras.
- Nivå 1a1
- Nivå 1b
Vad betyder demokrati?
Ordet demokrati betyder ungefär folkstyre.
Men ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att människor röstar.
Vanliga demokratiska principer är exempelvis:
- fria och återkommande val
- politisk konkurrens
- yttrande- och informationsfrihet
- organisationsfrihet
- rättssäkerhet
- möjlighet att granska makthavare
- respekt för grundläggande rättigheter
I Sverige slår regeringsformen fast att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.
Direkt och representativ demokrati
Direkt demokrati
Medborgarna fattar själva beslut i en fråga.
En folkomröstning är ett exempel på ett direktdemokratiskt inslag.
Representativ demokrati
Medborgarna väljer representanter som fattar politiska beslut.
Sverige är huvudsakligen en representativ demokrati. Medborgarna väljer politiska representanter till bland annat riksdag, kommuner och regioner.
Demokratibärande institutioner
Demokratin är beroende av institutioner som kan fatta, genomföra och granska beslut.
Exempel är:
Riksdagen
Beslutar bland annat om lagar och statens budget samt granskar regeringen.
Regeringen
Styr riket och genomför politik inom ramen för de beslut som fattas av riksdagen.
Myndigheter
Genomför många av riksdagens och regeringens beslut.
Domstolar
Tillämpa lagarna och ska kunna avgöra rättsliga frågor opartiskt.
Kommuner och regioner
Fattar beslut på lokal och regional nivå inom sina ansvarsområden.
Samspelet mellan dessa institutioner är en central del av det svenska politiska systemet.
Varför behövs institutioner?
Tänk dig ett land där det finns val men där:
- domstolar styrs av regeringen
- oppositionen inte får organisera sig
- medier inte får granska makten
- valresultat inte respekteras
Det skulle vara svårt att beskriva systemet som fullt demokratiskt enbart för att val genomförs.
Demokrati handlar därför både om hur makthavare utses och om reglerna för hur makten får användas.
Demokratins skydd
Demokratiska institutioner behöver kunna fungera även under påfrestningar.
Sveriges totalförsvar är en del av denna beredskap. Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar och handlar om samhällets förmåga att förbereda sig för och fungera vid krig och höjd beredskap.
Fundera
Ett land har fria val vart fjärde år, men regeringen kan förbjuda tidningar som kritiserar den.
Fråga: Räcker valen för att landet ska betraktas som en fungerande demokrati?
Resonemang: Nej, val är en central del av demokratin men även exempelvis yttrandefrihet, rättssäkerhet och möjlighet att granska makten är viktiga demokratiska principer.
Vanliga missuppfattningar
"Demokrati betyder att majoriteten alltid får göra vad den vill."
Inte riktigt. I demokratiska rättsstater finns även regler och rättigheter som begränsar hur offentlig makt får användas.
"Om ett land håller val är det automatiskt demokratiskt."
Valens kvalitet och de institutionella villkoren runt dem spelar också roll.
Sammanfattning
Demokrati handlar både om folkstyre och om institutioner och regler som gör politiskt deltagande, ansvarsutkrävande och rättighetsskydd möjliga.
Relaterade genomgångar
Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.
Friheter, rättigheter, skyldigheter & rättsstaten
Förstå mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och varför rättsstaten sätter gränser för hur offentlig makt får användas.
Läs genomgångenDemokrati, politik & rättigheterSveriges politiska system
Förstå hur politisk makt och ansvar är fördelade mellan riksdag, regering, myndigheter, kommuner och regioner.
Läs genomgångenDemokrati, politik & rättigheterSå fungerar EU
Förstå hur EU:s viktigaste institutioner fungerar och hur beslut på EU-nivå påverkar Sverige.
Läs genomgångenDemokrati, politik & rättigheterPolitiska ideologier & skiljelinjer
Förstå hur politiska ideologier fungerar som olika sätt att se på människan, samhället, frihet, jämlikhet och politisk förändring.
Läs genomgången