Källövning: barnarbete under industrialiseringen

Jämför två motstridiga källor från den brittiska fabriksdebatten på 1830-talet och bedöm vad de kan användas till.

Under den tidiga industrialiseringen blev barns långa arbetsdagar en politisk stridsfråga i Storbritannien. Parlamentet fick höra både arbetare och reformvänner som beskrev mycket hårda villkor och fabriksägare som menade att vissa uppgifter var överdrivna.

Källorna nedan är bearbetade och förkortade. De bygger på debatter och vittnesuppgifter i det brittiska parlamentets Hansard från 1832–1833.

Källa A – petition som presenteras i parlamentet, 1832

Parlamentsledamoten Michael Sadler presenterar en petition från omkring 10 000 fabriksarbetare i Leeds. Petitionärerna beskriver hur barn kan arbeta mycket långa pass i varma och fuktiga fabriksmiljöer, med kort tid för måltider och vila.

Avsändare: fabriksarbetare genom en petition som presenteras av Sadler i underhuset. Tid: februari 1832.

Källa B – invändningar från fabriksintressen, 1833

I en senare parlamentsdebatt hävdar flera fabriksägare och deras försvarare att de mest extrema uppgifterna om arbetstider är överdrivna. Vittnen beskriver i stället arbetsdagar på omkring tretton timmar inklusive måltider och menar att längre pass i vissa fall skedde frivilligt mot extra lön.

Avsändare: fabriksägare och politiker som motsätter sig eller vill fördröja den föreslagna regleringen. Tid: april 1833.

Uppgift

Vilken typ av källor är A och B?
Hur nära i tid är de till förhållandena de beskriver?
Vilka intressen kan påverka respektive källa?
Är källorna oberoende av varandra?
Vad kan Källa A användas för att undersöka? Vad kan den inte ensam bevisa?
Vad kan Källa B användas för att undersöka? Vad kan den inte ensam bevisa?
Hur skulle du gå vidare för att avgöra hur vanliga mycket långa arbetsdagar faktiskt var?

Så kan du resonera

Att källorna säger olika saker betyder inte att en av dem automatiskt är värdelös. Källa A är stark för att visa arbetarnas kritik och de problem som drev reformkraven. Källa B är stark för att visa hur fabriksägare och deras försvarare argumenterade mot delar av kritiken.

För att avgöra faktiska arbetstider behöver du däremot jämföra med fler oberoende källor, exempelvis fabriksinspektioner, medicinska undersökningar, löne- och arbetstidsregister och vittnesmål från flera fabriker.

Källor bakom det bearbetade materialet

Hansard, House of Commons, Labour of Children in Factories, 1 februari 1832.
Hansard, House of Commons, Factories' Commission, 3 april 1833.

Träna

Övning

En elev skriver: "Källa A är mer trovärdig eftersom arbetarna själva upplevde fabrikerna." Vad saknas i resonemanget?

Eleven behöver också granska tendens, representativitet och jämföra uppgifterna med oberoende källor.
Ingenting – en förstahandskälla är alltid sann.
Eleven borde bara kontrollera vilket år källan skrevs.
Källa A kan inte användas eftersom den är politisk.

Sammanfattning

Två samtida källor kan beskriva samma förhållanden på olika sätt.
Förstahandserfarenhet gör inte en källa automatiskt representativ.
Tendens betyder inte att källan är oanvändbar.
Motstridiga källor blir särskilt användbara när du jämför deras avsändare, syften och påståenden.
För att avgöra faktiska förhållanden behöver historiker ofta flera oberoende källtyper.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Källor & historiebruk