Historisk källkritik

Lär dig granska historiska källor systematiskt med äkthet, tid, beroende och tendens – och anpassa bedömningen efter frågan.

Historisk källkritik handlar inte om att avgöra om en källa är 'bra' eller 'dålig' i största allmänhet.

Frågan är i stället: vad kan den här källan användas till, och vilka begränsningar måste vi ta hänsyn till?

De fyra klassiska kriterierna

äkthet – är källan vad den utger sig för att vara?
tid – hur nära i tid skapades källan?
beroende – bygger källan på andra källor?
tendens – finns skäl att vinkla framställningen?

Kriterierna används tillsammans

En källa kan vara nära i tid men starkt tendentiös. En annan kan vara oberoende men skriven långt senare.

Källkritik handlar därför om en samlad bedömning.

Källkritik börjar med en fråga

Samma källa kan vara användbar för en fråga men olämplig för en annan.

En propagandaposter kan vara dålig för att avgöra om ett politiskt påstående är sant, men utmärkt för att undersöka hur staten ville påverka befolkningen.

Källkritik är inte cynism

Målet är inte att misstro allt.

Målet är att förstå på vilket sätt källan kan bidra med kunskap och hur säkra slutsatserna kan bli.

Jämför flera källor

En källa blir ofta starkare när den kan jämföras med andra oberoende källor.

Om flera källor med olika bakgrund pekar åt samma håll ökar tillförlitligheten.

Sammanfattning

Historisk källkritik bedömer vad en källa kan användas till.
De fyra klassiska kriterierna är äkthet, tid, beroende och tendens.
Kriterierna behöver vägas samman.
Användbarheten beror på den historiska frågan.
Jämförelse mellan oberoende källor stärker ofta slutsatsen.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Källor & historiebruk