Äkthet
Lär dig undersöka om en källa är vad den utger sig för att vara – och varför förfalskningar fortfarande kan vara historiskt intressanta.
Äkthetskriteriet frågar om källan verkligen är vad den påstår sig vara.
Det är det mest grundläggande källkritiska steget.
Vad granskar man?
- vem som har skapat källan
- när den skapades
- om dokumentet är original eller kopia
- om material, språk och teknik stämmer med perioden
- om proveniens och arkivhistorik går att följa
Förfalskningar
En förfalskad källa är opålitlig om du vill veta vad den påstår sig dokumentera.
Men själva förfalskningen kan vara värdefull som källa till den tid då den skapades.
Kopia behöver inte vara värdelös
Många historiska texter finns bara bevarade i senare avskrifter.
Då måste historiker undersöka hur avskriften skapats och jämföra med andra versioner.
Sammanfattning
- Äkthet handlar om ifall källan är vad den utger sig för att vara.
- Original är inte alltid bevarade.
- Kopior kan vara användbara men kräver extra granskning.
- Förfalskningar kan fortfarande vara värdefulla som källor till sin egen samtid.
Relaterade genomgångar
Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.
Historisk källkritik
Äkthet, tid, beroende och tendens – kärnan i historisk källkritik.
Läs genomgångenKällor & historiebrukTid
Samtida källor, minnen och varför tidsnärhet både kan vara en styrka och en begränsning.
Läs genomgångenKällor & historiebrukKällors användbarhet
Ingen källa är bara bra eller dålig – användbarheten beror på frågan.
Läs genomgången