Källövning: Nürnberglagarna och Förintelsen

Jämför en nazistisk lagtext från 1935 med en senare historisk framställning och undersök vad olika källtyper kan visa.

Nürnberglagarna antogs i Nazityskland den 15 september 1935. De gjorde nazistisk rasideologi till lag och begränsade judars medborgerliga rättigheter.

I den här övningen jämför du en bearbetad lagtext med en senare historisk förklaring. Källorna svarar på olika typer av frågor.

Källa A – Reich Citizenship Law, 1935

Den nazistiska lagen skiljer mellan vanliga undersåtar och fullvärdiga rikstyska medborgare. Fulla politiska rättigheter knyts till människor som staten definierar som av 'tyskt eller närbesläktat blod'.

En annan av Nürnberglagarna förbjuder äktenskap och sexuella relationer mellan judar och personer som nazisterna definierar som av tyskt eller närbesläktat blod.

Källtyp: samtida lagtext. Avsändare: den nazistiska staten. Tid: september 1935.

Källa B – senare historisk förklaring

United States Holocaust Memorial Museum beskriver Nürnberglagarna som en viktig del i den gradvisa process där nazistisk rasideologi byggdes in i lagstiftningen. Lagarna gav en rättslig grund för fortsatt systematisk förföljelse och definierade judar utifrån härkomst snarare än personlig religiös tro.

Källtyp: modern sekundärkälla som bygger på forskning och ett stort källmaterial.

Uppgift

Vilken källa är primär och vilken är sekundär?
Vad kan Källa A visa om den nazistiska statens formella politik 1935?
Vad kan Källa A inte ensam visa om hur lagarna påverkade människors vardag?
Vilken extra överblick ger Källa B?
Varför är det fel att säga att sekundärkällan automatiskt är sämre eftersom den är skapad senare?
Vilka ytterligare källor skulle du vilja ha för att undersöka judars erfarenheter av lagarna?

Så kan du resonera

Lagtexten är den starkaste källan för frågan om vad staten formellt beslutade. Den visar hur diskriminering skrevs in i lagen, men säger inte i sig hur varje myndighet tillämpade reglerna eller hur judiska personer upplevde dem.

Den moderna sekundärkällan har större tidsavstånd men kan sammanställa många dokument och placera lagen i den längre utvecklingen från diskriminering till folkmord.

Källor bakom materialet

Reich Citizenship Law och Law for the Protection of German Blood and German Honor, 15 september 1935.
United States Holocaust Memorial Museum, Holocaust Encyclopedia: Nuremberg Laws.

Träna

Övning

Vilken källa är bäst om frågan är: "Vilka rättigheter begränsade den nazistiska staten formellt genom Nürnberglagarna?"

Källa A, eftersom själva lagtexten är direkt belägg för den formella lagstiftningen.
Källa B, eftersom sekundärkällor alltid är bättre.
Båda är oanvändbara eftersom de har olika datum.
Ingen källa kan användas för juridiska frågor.

Sammanfattning

Primär- och sekundärkällor har olika styrkor.
En lagtext visar formella beslut men inte hela den levda erfarenheten.
En senare forskningsbaserad sekundärkälla kan ge större överblick.
Källans användbarhet avgörs av frågan, inte bara av hur gammal källan är.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Källor & historiebruk