Historisk undersökning – från fråga till slutsats
På nivå 2a ska källor inte bara granskas en och en. De ska användas som material i en historisk undersökning. Det betyder att du formulerar en fråga, väljer relevant material, tolkar det metodiskt och drar en slutsats som inte går längre än underlaget tillåter.
- Nivå 2a
Förstå → Se exempel → Träna
Förstå
Frågan styr
En källa är inte 'bra' eller 'dålig' i allmänhet. Dess användbarhet beror på vad du vill undersöka. Därför måste den historiska frågeställningen komma före den källkritiska bedömningen.
Bygg ett källmaterial
Ett starkt material innehåller ofta flera typer av källor, till exempel protokoll, brev, pressmaterial, fotografier, statistik eller databaser. Urvalet måste motiveras och bör inte bara innehålla sådant som stödjer din första tanke.
Tolka före värdering
Först behöver du förstå vad källan faktiskt säger, vem som producerat den och i vilket sammanhang. Därefter kan du använda äkthet, tid, beroende och tendens i relation till frågan.
Jämför källor
Flera oberoende uppgifter som pekar åt samma håll kan stärka ett belägg. Motsägelser är också användbara eftersom de kan visa olika perspektiv, intressen eller situationer.
Representativitet
Tre brev från en fabrik kan säga mycket om de personerna och situationen men inte automatiskt om alla arbetare i Sverige. En historisk undersökning måste därför diskutera hur representativt materialet är.
Proportionerlig slutsats
Slutsatsen ska svara på frågan och markera osäkerhet. Skilj mellan vad materialet tydligt visar, vad det rimligen antyder och vad du inte kan veta med det underlag du har.
Exempel
Exempel: lokal strejk
- Fråga: Hur framställdes en lokal strejk av arbetare och lokaltidning?
- Material: fackligt protokoll, arbetsgivarbrev och två tidningsartiklar.
- Metod: tolka varje källas sammanhang och jämför beroende, tendens och ordval.
- Slutsats: redovisa både gemensamma fakta och skillnader i perspektiv utan att generalisera utanför materialet.
Så gör du
- 1Formulera en avgränsad historisk fråga.
- 2Välj källor som faktiskt kan ge information om frågan.
- 3Dokumentera avsändare, tid, sammanhang och beroenden.
- 4Jämför källorna och sök både stöd och motsägelser.
- 5Skriv en slutsats vars räckvidd motsvarar materialets styrka.
Vanliga misstag
Vanligt misstag
Jag har gjort källkritik, alltså vet jag om källan är sann.
Bättre
Källkritik hjälper dig bedöma vad källan kan användas till och med vilken säkerhet.
Källor värderas i relation till en fråga.
Vanligt misstag
Två källor säger samma sak, alltså är uppgiften oberoende bekräftad.
Bättre
Kontrollera först om källorna bygger på varandra eller på samma ursprungliga uppgift.
Beroende kan skapa skenbar bekräftelse.
Fundera
Vilken del av en historisk undersökning är lättast att överskatta: trovärdighet, representativitet eller slutsatsens säkerhet?
Träna
Övning
Du undersöker hur en strejk uppfattades lokalt. Vilka två olika källtyper kan komplettera varandra?
Sammanfattning
- Historisk metod binder ihop fråga, källor, tolkning och slutsats.
- Källors användbarhet beror på frågeställningen.
- Flera källor behöver jämföras, inte bara bedömas en i taget.
- Slutsatsens säkerhet och räckvidd måste motsvara underlaget.
Relaterade genomgångar
Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.
Historisk källkritik
Äkthet, tid, beroende och tendens – kärnan i historisk källkritik.
Läs genomgångenTolka historiska källor
Avsändare, kontext, ordval, tystnader och slutsatser.
Läs genomgångenKällors användbarhet
Ingen källa är bara bra eller dålig – användbarheten beror på frågan.
Läs genomgångenFormulera historiska frågeställningar
Gå från ett brett ämne till en avgränsad historisk fråga som kan undersökas med källor och analys.
Läs genomgången