Upplysningen och nya politiska idéer

Före upplysningen motiverades makt i Europa ofta religiöst och traditionellt. Föreställningar om kungamakt av Guds nåd och ståndsordning hade stor betydelse, och religiösa auktoriteter, tradition och etablerade institutioner spelade en viktig roll för vad som räknades som legitim kunskap.

Upplysningens grundtanke var att människan kan använda sitt förnuft för att undersöka världen och samhället – och att inget påstående är sant bara därför att en auktoritet framför det.

Flera förändringar samverkade under 1600- och 1700-talen:

• den vetenskapliga revolutionen visade att observation och matematik gav pålitliga svar
• religionskrigen hade gjort religiös enighet omöjlig och tolerans till en praktisk fråga
• boktryck och billigare tryckerier gjorde att texter kunde spridas snabbt
• handel och kolonial ekonomi gav en växande borgerlig grupp med utbildning och pengar
• starka enväldiga stater väckte frågor om maktens gränser

Om vetenskapen kunde ersätta gamla auktoriteter i frågor om himlakroppar, varför skulle inte samma metod kunna prövas på lagar, straff och styre?

Naturrätt

Tanken att människor har rättigheter redan genom att vara människor, inte därför att en kung tilldelar dem. Rättigheterna finns alltså före staten och kan användas som mätsticka på den.

Samhällskontrakt

Staten uppfattas som ett avtal mellan de styrande och de styrda. Makten vilar på ett uppdrag, och ett styre som bryter mot uppdraget kan ifrågasättas.

Locke betonade rätten till liv, frihet och egendom och menade att makten då kan avsättas. Rousseau utgick från folkviljan som den enda legitima grunden för lagar.

Maktdelning

Montesquieu argumenterade för att lagstiftande, verkställande och dömande makt bör hållas åtskilda, så att ingen kan samla all makt hos sig. Idén blev direkt betydelsefull för senare konstitutioner.

Tolerans och religionsfrihet

Voltaire och andra kritiserade religiöst förtryck, censur och godtyckliga straff. Kravet var inte i första hand att avskaffa religionen, utan att staten inte skulle tvinga fram tro.

Idéer förändrar inget i sig själva. Det avgörande var att det växte fram platser och kanaler där de kunde diskuteras:

• tryckta böcker, pamfletter och tidningar
• salonger, kaffehus och läsesällskap
• encyklopedier som samlade och spred kunskap
• brevväxling mellan lärda över landsgränser
• ökad läskunnighet i städernas medelklass

Detta är ett tydligt exempel på hur teknik och samhällsstruktur ger idéer genomslagskraft. Utan tryckpressen hade upplysningen blivit en angelägenhet för ett fåtal.

Språket handlade om människan och universella rättigheter. I praktiken var kretsen betydligt smalare.

I de flesta upplysningstänkares resonemang stod följande grupper utanför eller behandlades som undantag:

• kvinnor, som ofta uteslöts från politiska rättigheter i argumentationen
• förslavade människor, samtidigt som slavhandeln var som mest omfattande
• egendomslösa, eftersom rättigheter ofta kopplades till egendom
• koloniserade befolkningar, som sällan räknades in i medborgarskapet

Samtidigt fanns röster som drog slutsatserna längre: kritik av slaveriet formulerades under samma århundrade, och Mary Wollstonecraft argumenterade 1792 för kvinnors rätt till utbildning och rättigheter.

Just därför blev upplysningens idéer användbara långt efter 1700-talet. Den som uteslöts kunde vända argumenten mot dem som formulerat dem: om rättigheterna är universella, varför gäller de inte oss?

En vanlig förenkling är att upplysningen orsakade revolutionerna. En mer hållbar förklaring är att idéerna gav ett språk och en legitimitet åt krav som också hade ekonomiska och sociala orsaker.

Sambandet kan beskrivas så här:

• strukturer: ståndssamhälle, statsskulder, handel, censur, kolonial ekonomi
• idéer: naturrätt, samhällskontrakt, maktdelning, tolerans
• aktörer: skribenter, jurister, köpmän, präster, politiska ledare, folkmassor
• resultat: krav på representation, konstitutioner och begränsad kungamakt

Förändring och kontinuitet

Trots idéernas radikalitet förändrades vardagen långsamt. De flesta i Europa var fortfarande bönder, kyrkans roll var stark och analfabetismen hög. Upplysningen var till stor del en rörelse i städer och bland utbildade.