Tidigmodern tid

Renässansen började i italienska handelsstäder under 1300- och 1400-talen och innebar ett förnyat intresse för antikens texter, konst och idéer.

Viktigare än stilen är förändringen i tankesätt: större intresse för människan, för iakttagelse och för det jordiska livet, vid sidan av religiös auktoritet.

Renässansen var möjlig tack vare rikedom från handel. Här ser du sambandet mellan ekonomiska resurser och kulturell produktion: rika städer och furstar kunde finansiera konstnärer och lärda.

När Gutenberg omkring 1450 kombinerade lösa metalltyper med press blev det möjligt att producera texter i stora upplagor till betydligt lägre kostnad.

Följderna blev omfattande:

• texter kunde spridas snabbt över stora områden
• läskunnigheten ökade successivt
• kunskap blev svårare för enskilda institutioner att kontrollera
• religiösa och politiska stridsskrifter fick stor räckvidd
• vetenskapliga resultat kunde granskas och byggas vidare på

Boktrycket är därför ett bra exempel på hur teknik kan förändra maktförhållanden utan att någon planerat det.

När Martin Luther 1517 kritiserade kyrkans praxis fick kritiken en spridning som tidigare inte varit möjlig, till stor del genom tryckta skrifter på folkspråk.

Reformationen splittrade den västliga kristenheten och fick politiska följder:

• furstar kunde ta över kyrkans egendom och inkomster
• kyrkan blev i protestantiska länder underordnad statsmakten
• religiösa krig och förföljelser präglade flera regioner
• läsning av Bibeln på folkspråk gav skäl att undervisa fler i läsning

Sverige som exempel

Under Gustav Vasa genomfördes en reformation som stärkte kungamakten ekonomiskt och administrativt. Kyrkans resurser överfördes till kronan, och kyrkan blev en del av statens organisation, bland annat genom kyrkobokföring.

Under perioden byggde många europeiska stater upp mer permanenta strukturer: skatteförvaltning, stående arméer, ämbetsverk och lagstiftning över större områden.

Drivkraften var ofta krig. Krig krävde pengar, pengar krävde skatter, och skatter krävde förvaltning – som i sin tur gav staten mer kontroll över befolkningen.

I Sverige innebar 1600-talet en snabb utveckling av statsapparaten under stormaktstiden, med folkbokföring, utskrivning av soldater och en betydande export av järn och koppar.

Från slutet av 1400-talet reste europeiska sjöfarare till Amerika, Afrika och Asien. Bakom expansionen låg både teknik och intressen: bättre fartyg och navigation, jakt på handelsvinster, religiös mission och konkurrens mellan stater.

Konsekvenserna var enorma och mycket ojämnt fördelade:

• sjukdomar från Europa dödade en stor del av Amerikas urbefolkning
• erövring och plantageekonomi ersatte existerande samhällen
• silver, socker, tobak och andra varor fördes till Europa
• grödor spreds mellan kontinenter och förändrade jordbruk och kost
• europeiska stater byggde upp makt på andra folks resurser och arbete

Under flera århundraden fördes miljontals människor med tvång från Västafrika över Atlanten för att arbeta på plantager i Amerika och Karibien.

Slavhandeln var inte en bisak i ekonomin utan en central del av det atlantiska handelssystemet: varor till Afrika, förslavade människor till Amerika, råvaror till Europa.

Följderna var djupgående: enorma mänskliga lidanden, förändrade samhällen i Västafrika, rikedom och kapital till europeiska och amerikanska ekonomier, och rasistiska föreställningar som utvecklades för att rättfärdiga systemet.

Handeln blev för första gången i egentlig mening global. Varor, silver, växter, sjukdomar, människor och idéer rörde sig mellan kontinenterna.

Handelskompanier med statliga privilegier, som de nederländska och engelska ostindiska kompanierna, agerade nästan som statsmakter med egna flottor och territorier.

Under 1500- och 1600-talen förändrades sättet att söka kunskap. Iakttagelse, mätning, experiment och matematik fick större betydelse än auktoritet och tradition.

Kopernikus, Galilei, Kepler och Newton bidrog till en ny bild av världen, och nya instrument som teleskop och mikroskop gjorde tidigare osynliga fenomen tillgängliga.

Det tryckta ordet var avgörande: resultat kunde publiceras, prövas och kritiseras av andra. Vetenskap blev ett gemensamt, kumulativt arbete.

Under 1700-talet tillämpades den nya kunskapssynen på samhället. Upplysningstänkare diskuterade förnuft, rättigheter, tolerans, maktdelning och folkets roll i styret.

Idéerna var inte enhetliga, och många upplysningstänkare hade begränsade uppfattningar om vem som skulle omfattas av rättigheterna. Men de gav argument som senare användes för att kritisera enväldig makt, slaveri och ofrihet.

Upplysningens politiska konsekvenser hör i huvudsak hemma i nästa område: revolutioner, industrialisering och demokratisering. Här räcker det att se hur idéerna växte fram ur periodens teknik, handel och vetenskap.

En användbar sammanfattning av tidigmodern tid är att följa hur en förändring möjliggör nästa:

1. teknik: boktryck, fartyg, navigation, instrument
2. informationsspridning: fler texter, fler läsare, snabbare debatt
3. religion och politik: reformation, religionskrig, starkare stater
4. handel: global ekonomi, kolonier, slavhandel, kapital
5. makt: stater med skatter, arméer och förvaltning växer sig starka
6. kunskap: vetenskap och upplysning ifrågasätter gamla auktoriteter

Förändring och kontinuitet

Samtidigt levde de flesta människor fortfarande av jordbruk, i hushåll där arbete och familj hörde samman, med begränsad rörlighet och stark religiös ram. Stora förändringar i handel och politik nådde långsamt in i vardagslivet.