Språklyft

Modernismen

Ca 1900–1950. Experiment med språk, form och berättande.

Förstå → Se exempel → Träna

Förstå

Kortfattat

Författare började experimentera med både språk, form och berättande för att fånga en värld som kändes splittrad.

När?

Ca 1900–1950

Samhället

Första världskriget, industrialisering och storstadsliv förändrar allt. Psykoanalysen ger nya sätt att tala om människans inre.

Idéer

Verkligheten kan inte skildras objektivt – upplevelsen är fragmentarisk. Formen måste förnyas för att kunna säga något nytt.

Litteraturen

Fri vers, medvetandeström, inre monolog och brutet tidsflöde. Texten kan sakna tydlig början och slut.

Vanliga teman

Alienation, identitet, storstad, krig, ångest, tid och minne.

Författare och verk

Franz Kafka (Förvandlingen), Virginia Woolf (Mrs Dalloway), James Joyce, T.S. Eliot. I Norden: Karin Boye, Edith Södergran, Pär Lagerkvist.

Viktiga begrepp

modernism · fri vers · medvetandeström · fragment · alienation

Exempel

Medvetandeström

  • Berättelsen följer tankarnas hopp istället för händelsernas ordning.

Träna

Övning

Vilket formdrag är typiskt för modernismen?

  • Fri vers och inre monolog
  • Fast rimschema och versmått
  • Kronologisk berättelse med tydligt slut
  • Allvetande berättare som förklarar allt

Testa dig själv

Självrättande

Testa dig själv

0 av 4 besvarade

Frågorna slumpas ur 15 frågor – du får nya varje gång.

  1. 1. Vad kännetecknar modernistisk litteratur?

  2. 2. Vad är fri vers?

  3. 3. Vad är en inre monolog?

  4. 4. Vilken erfarenhet präglar modernismen?

Sammanfattning

  • Ca 1900–1950, präglad av världskrig och storstad.
  • Formen experimenteras fram: fri vers, inre monolog.
  • Människans inre är viktigare än yttre handling.
  • Alienation och identitet är centrala teman.
  • Kafka, Woolf, Boye och Södergran är typiska namn.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.