Övning: tolka statistik utan att bli lurad

En tänkt undersökning frågar gymnasieelever om de följer samhällsnyheter minst fyra dagar i veckan.

• År 1: 40 procent svarar ja
• År 2: 50 procent svarar ja
• Urval år 1: 1 200 elever
• Urval år 2: 1 150 elever
• Båda åren genomförs undersökningen genom en frivillig webbenkät

Andelen går från 40 till 50 procent.

Skillnaden är 10 procentenheter.

Den relativa ökningen är däremot 25 procent, eftersom ökningen 10 divideras med utgångsvärdet 40.

Rubrik A: "Nyhetsintresset har ökat med 10 procent."

Rubrik B: "Andelen elever som följer samhällsnyheter har ökat med 10 procentenheter, från 40 till 50 procent."

Rubrik B är tydligare eftersom den anger både måttet och utgångsvärdet. Rubrik A blandar ihop procent och procentenheter.

Tänk dig två stapeldiagram med exakt samma data.

Diagram 1 har en y-axel från 0 till 100 procent. Diagram 2 har en y-axel från 38 till 52 procent.

I det andra diagrammet ser förändringen visuellt mycket större ut.

Det betyder inte att diagram 2 använder falska siffror. Men den kapade axeln påverkar intrycket och behöver därför granskas.

Undersökningen bygger på en frivillig webbenkät. Det skapar en viktig fråga: skiljer sig de som väljer att svara från dem som inte svarar?

Om personer med stort samhällsintresse oftare deltar kan resultatet överskatta hur vanligt nyhetsintresset är i hela populationen.

Materialet visar att andelen ja-svar bland de svarande är högre år 2 än år 1.

Materialet räcker däremot inte för att säkert säga varför förändringen skett eller om de svarande representerar alla gymnasieelever.

1. Beräkna förändringen i procentenheter.
2. Beräkna den relativa procentuella ökningen.
3. Förklara hur en kapad y-axel kan påverka läsarens intryck.
4. Identifiera minst en möjlig urvalsproblematik.
5. Skriv en rubrik som beskriver resultatet utan att överdriva.