Desinformation, misinformation & propaganda

Det är viktigt att skilja mellan olika fenomen.

Felaktig eller missvisande information som sprids utan avsikt att lura.

Exempel:

• En person delar ett gammalt foto eftersom personen tror att det visar en aktuell händelse.

Felaktig eller manipulerad information som sprids medvetet för att vilseleda.

Avsikten är alltså central.

Propaganda är kommunikation som försöker påverka människors:

• uppfattningar
• känslor
• beteenden

Propaganda behöver inte alltid bestå av direkta lögner.

Den kan exempelvis:

• välja vissa fakta
• utelämna andra
• använda starka känslor
• skapa tydliga fiendebilder

Digital teknik gör det möjligt att förändra:

• bilder
• ljud
• videor

Det kan exempelvis handla om deepfakes.

Därför räcker det inte alltid att tänka:

“Jag såg det på video, alltså hände det.”

Känslor

Starka känslor kan få människor att dela information innan de kontrollerar den.

Falsk auktoritet

En person framställs som expert utan relevant kompetens.

Falskt dilemma

Två alternativ presenteras som de enda möjliga trots att fler alternativ finns.

Cherry picking

Endast information som stödjer den egna slutsatsen väljs ut.

Konspirationstänkande

Komplexa händelser förklaras genom dolda aktörer utan tillräckliga belägg.

När en uppgift verkar anmärkningsvärd:

• Stanna upp.
• Identifiera ursprungskällan.
• Kontrollera datum.
• Sök efter oberoende bekräftelse.
• Kontrollera om seriösa källor rapporterar samma sak.
• Kontrollera vad bevisningen faktiskt visar.

Information är inte falsk bara för att du:

• ogillar den
• tycker att den verkar vinklad
• inte håller med avsändaren

Källkritik handlar om belägg, inte om huruvida informationen passar våra egna åsikter.

Misinformation är felaktig information utan nödvändig avsikt att vilseleda. Desinformation sprids medvetet för att vilseleda. Propaganda syftar till att påverka och kan använda både sann och falsk information.