Tillväxt, konjunkturer, inflation & arbetslöshet

Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen av varor och tjänster i ekonomin ökar över tid.

Ett vanligt mått är:

BNP – bruttonationalprodukt

BNP beskriver värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period.

BNP säger däremot inte allt om exempelvis:

• hur resurser är fördelade
• människors livskvalitet
• miljöpåverkan
• obetalt arbete

Ekonomin utvecklas inte jämnt.

Perioder med hög respektive låg ekonomisk aktivitet kallas ofta:

Högkonjunktur

Kan kännetecknas av:

• hög efterfrågan
• hög produktion
• större efterfrågan på arbetskraft

Lågkonjunktur

Kan kännetecknas av:

• svagare efterfrågan
• lägre produktion
• högre arbetslöshet

Konjunkturer påverkas av många faktorer och följer inte ett exakt schema.

Inflation innebär att den allmänna prisnivån ökar.

Om priserna ökar snabbare än inkomsterna minskar hushållens köpkraft.

Exempel:

Om en vara kostar:

100 kr

och priset stiger till:

105 kr

har priset ökat med:

5 %

Men inflation handlar om utvecklingen av en bred prisnivå, inte om att priset på en enda produkt förändras.

I SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) räknas en person som arbetslös om personen är utan arbete, aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan börja arbeta direkt eller inom 14 dagar.

Även den som väntar på ett arbete som börjar inom tre månader kan räknas som arbetslös om personen kan börja arbeta inom 14 dagar.

Den som vill arbeta men inte aktivt söker arbete räknas därför normalt inte som arbetslös i AKU.

Arbetslöshet kan ha olika orsaker. Exempel:

Konjunkturell arbetslöshet

Efterfrågan i ekonomin minskar och företag behöver färre anställda.

Strukturell arbetslöshet

Kompetensen hos arbetssökande matchar inte de arbeten som finns.

Friktionsarbetslöshet

Människor befinner sig mellan två arbeten.

Anta att efterfrågan i ekonomin minskar.

Det kan leda till:

lägre efterfrågan

↓

lägre försäljning

↓

lägre produktion

↓

mindre behov av arbetskraft

↓

ökad arbetslöshet

Men verkliga ekonomier påverkas samtidigt av många andra faktorer.

Samhällsekonomiska förändringar kan påverka:

• möjligheten att få arbete
• löneutveckling
• priser
• räntor
• värdet av sparande
• hushållens konsumtion

Det är därför privatekonomi och samhällsekonomi hänger ihop.

Tillväxt, konjunkturer, inflation och arbetslöshet är centrala begrepp för att förstå hur samhällsekonomin förändras.