Finansmarknaden

Finansmarknaden är ett samlingsnamn för marknader och institutioner där pengar och finansiellt kapital förmedlas mellan aktörer.

En central funktion är att föra samman aktörer som har kapital med aktörer som behöver finansiering.

Hushåll kan exempelvis spara, företag kan behöva pengar för investeringar och staten kan behöva låna. Finansmarknaden skapar olika sätt att flytta kapital mellan dessa aktörer.

Indirekt finansiering

En bank tar emot finansiering och lämnar lån till hushåll eller företag. Banken fungerar då som mellanhand.

Direkt finansiering

Ett företag eller en offentlig aktör kan få finansiering genom att ge ut värdepapper som investerare köper.

En aktie representerar en ägarandel i ett aktiebolag.

När ett företag ger ut nya aktier kan det få in kapital från investerare. Därefter kan redan utgivna aktier köpas och säljas mellan investerare på andrahandsmarknaden.

Aktiekurser kan förändras när förväntningar om exempelvis företagets framtida vinster, räntor eller det ekonomiska läget förändras.

En obligation är förenklat ett värdepapper som används för upplåning.

Den som köper obligationen lånar pengar till utgivaren, exempelvis en stat, kommun eller ett företag, enligt bestämda villkor.

På räntemarknaden handlas olika typer av räntebärande värdepapper. Räntenivåer påverkar bland annat kostnaden för att låna och värdet på många finansiella tillgångar.

På valutamarknaden växlas och handlas olika valutor.

Efterfrågan på valutor påverkas bland annat av handel, investeringar, räntor och förväntningar om den ekonomiska utvecklingen.

Banker är centrala aktörer i det finansiella systemet. De arbetar bland annat med:

• in- och utlåning
• betalningar
• krediter till hushåll och företag
• andra finansiella tjänster

Bankernas verksamhet gör att problem i finanssektorn kan få konsekvenser för den övriga ekonomin.

Finansiella tillgångar skiljer sig åt i risk och möjlig avkastning.

Högre förväntad avkastning brukar vara förknippad med att investeraren också måste bära större osäkerhet eller risk.

Risk kan exempelvis handla om att en låntagare inte kan betala, att marknadspriset förändras kraftigt eller att det blir svårt att sälja en tillgång.

Räntor påverkar många delar av ekonomin. När marknadsräntor förändras kan det påverka:

• hushållens och företagens lånekostnader
• viljan att låna och investera
• värderingen av aktier och obligationer
• sparande
• efterfrågan i ekonomin

Därför finns en tydlig koppling mellan finansmarknaden och penningpolitiken.

Det finansiella systemet bygger i stor utsträckning på förtroende. Om banker, betalningar eller viktiga marknader slutar fungera kan företag och hushåll få svårt att låna, betala eller genomföra investeringar.

Problem i finanssektorn kan därför spridas till produktion, sysselsättning och offentliga finanser.

På nivå 2 är det viktigt att koppla finansmarknaden till ekonomiska modeller.

Fråga exempelvis:

• Vilka aktörer erbjuder kapital?
• Vilka aktörer efterfrågar kapital?
• Hur påverkar priset på kapital – räntan – efterfrågan?
• Vilken roll har information och risk?
• Vad händer om konkurrensen är svag eller förtroendet faller?

Ett företag vill bygga en ny fabrik. Det kan exempelvis finansiera investeringen genom:

• egna vinster
• banklån
• nya aktier
• obligationer

Valet påverkar både företagets kostnader, risker och vem som bär den ekonomiska risken.

"Finansmarknaden är samma sak som aktiebörsen."

Nej. Aktiemarknaden är bara en del. Det finansiella systemet omfattar även bland annat banker, räntemarknader, valutamarknader och betalningssystem.

"En aktie är ett lån till företaget."

Nej. En aktie är en ägarandel. En obligation är däremot en form av skuldfinansiering.

"Finansmarknaden är skild från den vanliga ekonomin."

Nej. Finansiering, betalningar, räntor och finansiell stabilitet påverkar hushållens och företagens beslut.

Finansmarknaden förmedlar kapital och risk mellan olika aktörer. Banker, aktiemarknader, räntemarknader och valutamarknader är delar av ett system som är nära kopplat till investeringar, konsumtion, penningpolitik och den reala ekonomin.