Sveriges totalförsvar

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar:

• militärt försvar
• civilt försvar

Delarna är beroende av varandra. Det militära försvaret behöver exempelvis fungerande transporter, sjukvård, el, elektroniska kommunikationer och försörjning. Samtidigt behöver det civila samhället skydd och säkerhet för att viktiga funktioner ska kunna fortsätta.

Det militära försvaret ska kunna möta ett väpnat angrepp och försvara Sverige och allierade tillsammans med andra delar av totalförsvaret.

Försvarsmakten har den centrala militära rollen. Även andra verksamheter kan behöva stödja det militära försvaret med exempelvis transporter, logistik, information och försörjning.

Civilt försvar är den civila verksamhet som behövs för att samhället ska kunna fungera vid krigsfara och krig.

Det omfattar många olika aktörer, bland annat:

• statliga myndigheter
• kommuner
• regioner
• företag
• frivilligorganisationer

Det civila försvaret ska bland annat bidra till att skydda civilbefolkningen, upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och stödja det militära försvaret.

Ett modernt samhälle är beroende av många system som hänger ihop. Vid höjd beredskap och krig blir sådana beroenden särskilt tydliga.

Exempel på viktiga funktioner är:

• hälso- och sjukvård
• el och energi
• dricksvatten och livsmedel
• transporter
• elektroniska kommunikationer
• betalningar och finansiella tjänster
• räddningstjänst
• offentlig förvaltning och information till allmänheten

Om en funktion störs kan andra påverkas. Ett långvarigt elavbrott kan exempelvis påverka kommunikationer, betalningar, transporter och möjligheten att hålla verksamheter i gång.

Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges förmåga att försvara sig.

Höjd beredskap är ett samlingsnamn för två nivåer:

Skärpt beredskap

Den lägre nivån. Samhället börjar ställa om för totalförsvarets behov samtidigt som ordinarie verksamhet ska fortsätta så långt det är möjligt.

Högsta beredskap

Den högsta nivån. Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap. Då ska samhällets verksamheter inriktas på de uppgifter som är viktiga för totalförsvaret.

Sverige har totalförsvarsplikt. Den omfattar svenska medborgare och andra personer som är bosatta i Sverige från och med året de fyller 16 till och med slutet av året de fyller 70.

Totalförsvarsplikten kan fullgöras på olika sätt:

• värnplikt
• civilplikt
• allmän tjänsteplikt

Det betyder inte att alla blir soldater. Många människor kan i stället behöva fortsätta i civila arbeten som är viktiga för att samhället och totalförsvaret ska fungera.

Totalförsvaret handlar inte bara om militär förmåga. Samhällets institutioner behöver också kunna fortsätta fungera under mycket svåra förhållanden.

Rättsstat, fria medier, myndighetsinformation, politiskt beslutsfattande och andra demokratiska funktioner är därför viktiga även vid höjd beredskap och krig.

Anta att Sverige befinner sig i höjd beredskap och att elförsörjningen störs under en längre tid.

Försök analysera frågan i flera led:

1. Vilka samhällsfunktioner påverkas direkt?
2. Vilka följdeffekter kan uppstå?
3. Vilka civila aktörer behöver agera?
4. På vilka sätt kan störningen påverka det militära försvaret?
5. Vilka funktioner bör prioriteras och varför?

"Totalförsvaret är samma sak som Försvarsmakten."

Nej. Försvarsmakten är central i det militära försvaret, men totalförsvaret består av både militärt och civilt försvar.

"Civilt försvar betyder att civila ska strida."

Nej. Civilt försvar handlar främst om civil verksamhet som skyddar befolkningen, håller samhället fungerande och stödjer det militära försvaret.

"Totalförsvarsplikt betyder att alla gör värnplikt."

Nej. Totalförsvarsplikten kan fullgöras genom värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.

Totalförsvaret förbereder Sverige för krig och består av militärt och civilt försvar. Det civila och militära försvaret är ömsesidigt beroende, och vid höjd beredskap behöver hela samhällets resurser kunna användas och samordnas.