Språklyft

Språkförändring och attityder

Lånord, slang, nya ord – och varför vi tycker så starkt om andras språk.

Förstå → Se exempel → Träna

Förstå

Varför förändras språk?

Språk förändras därför att samhället gör det. Nya företeelser behöver nya ord, kontakt med andra språk för in lån, och talare förenklar det som inte längre behövs. Förändringen börjar nästan alltid i talspråket och bland unga, och syns i skrift långt senare.

Lånord

Svenskan har lånat i alla tider: kyrka och präst från latin och grekiska, arbete, fönster och betala från lågtyskan, chef, restaurang och journalist från franskan, jobb, mejl och stream från engelskan. Vissa lån anpassas (dejt, mejl, tejp), andra behåller sin stavning (design, streama).

Engelskans inflytande

Engelska påverkar svenskan genom bland annat lånord, översättningslån och betydelselån. Begreppet domänförlust används när ett språk gradvis upphör att användas inom ett visst samhällsområde till förmån för ett annat språk, till exempel om svensk terminologi inte längre utvecklas inom ett fackområde.

Slang och nya ord

Slang kan markera grupptillhörighet och förändras ofta snabbt. Nya ord kan bland annat bildas genom sammansättning (klimatångest), avledning, förkortning eller kortord (fomo, app), lån (cringe) och betydelseförändring (grym i betydelsen mycket bra). Språkrådets årliga nyordslista är ett litet urval av ord som har skapats, etablerats eller ökat i användning och som bland annat kan spegla samhällsutveckling och språkliga trender.

Teknik och generationer

Sms och chatt har gjort gränsen mellan tal och skrift mindre tydlig: korta yttranden, förkortningar, emojier, versaler och interpunktion kan användas för att markera ton. Samma punkt, emoji eller formulering kan tolkas olika beroende på situation, grupp och individ.

Språkattityder

Sättet en person talar på kan väcka sociala associationer och påverka hur talaren uppfattas. Dialekt, brytning, sociolekt och standardspråk kopplas ofta till föreställningar om exempelvis grupp, plats och status. Språkattityder handlar därför både om språkliga drag och om värderingar av de människor och grupper som förknippas med dem.

”Rätt” och ”fel” språk

Språkvetenskapen skiljer på deskriptivt (beskriva hur språket faktiskt används) och normativt (säga hur det bör vara). Det finns språkliga normer – i skolan och i formella texter förväntas standardsvenska – men att en form är ny eller talspråklig betyder inte att den är felaktig. Ord som ”dom”, ”större än mig” och särskrivna varumärken har alla varit hett omdiskuterade.

Språk, grupp och identitet

Hur vi talar visar var vi hör hemma: dialekt, sociolekt (samhällsgrupp), kronolekt (ålder), sexolekt och multietniskt ungdomsspråk i storstäderna (”sho”, ”guzz”, ”jalla”). De flesta växlar mellan varieteter beroende på situation – kodväxling – och talar inte likadant med kompisar som på en anställningsintervju.

Exempel

Konkreta svenska exempel

  • Lånord i tur och ordning: kyrka (grekiska) → fönster (lågtyska) → paraply (franska) → streama (engelska).
  • Nyord: klimatångest, ghosta, hybridarbete, nyckelpiga blev inte nytt – men mikroplast blev.
  • Betydelseförändring: grym betydde grym, betyder nu även jättebra.
  • Kodväxling: ”Tja, ska vi dra?” till kompisen – ”Hej, ska vi gå vidare till nästa punkt?” på jobbet.
  • Attityd: ”Hon som säger dom kan inte skriva” blandar ihop tal och skrift. Dom är vanligt i tal och informellt skriftspråk, medan de/dem fortfarande är neutral norm i standardsvensk sakprosa.

Så gör du

  1. 1Identifiera förändringen: nytt ord, ny betydelse, nytt uttal eller ny stavning?
  2. 2Sök orsaken: teknik, kontakt med andra språk, grupptillhörighet eller förenkling?
  3. 3Skilj på beskrivning (så används det) och värdering (så tycker jag om det).
  4. 4Fråga vem som bedöms – attityder riktas ofta mot talaren, inte språket.
  5. 5Ge ett konkret svenskt exempel när du diskuterar, det gör resonemanget skarpare.

Vanliga misstag

Vanligt misstag

”Ungdomars språk förstör svenskan.”

Bättre

Ungdomsspråk är en varietet bland andra – de flesta kodväxlar och behärskar även standardsvenska.

Klagomål på ungas språk finns dokumenterade sedan antiken.

Vanligt misstag

”Engelska lånord är det största hotet mot svenskan.”

Bättre

Enstaka lånord anpassas snabbt – domänförlust är den verkliga risken.

Vanligt misstag

”Dialekt är sämre svenska.”

Bättre

Dialekt är en fullt regelbunden variant; att den värderas lägre handlar om attityder.

Fundera

Tänk på ett ord du själv reagerar negativt på. Vad är det egentligen du reagerar på – ordet, eller din bild av dem som använder det?

Träna

Övning

Vad menas med domänförlust?

  • A. Att svenskan tar in många engelska lånord.
  • B. Att svenskan slutar användas inom ett helt område, till exempel forskning.

Sammanfattning

  • Språk förändras när samhället, tekniken och grupperna förändras.
  • Svenskan har lånat ord i alla perioder – engelskan är bara den senaste långivaren.
  • Domänförlust är allvarligare än enskilda lånord.
  • Attityder till språk handlar oftast om attityder till människor.
  • Deskriptivt = hur språket används, normativt = hur någon tycker att det bör vara.
  • Vi kodväxlar mellan varieteter beroende på situation.

Relaterade genomgångar

Fortsätt med något som hänger ihop med den här genomgången.

Språk

Svenska språkets historia

Från urnordiska till nusvenska – perioderna och vad som drev förändringen.

Läs genomgångenSpråk

Nordiska språk och släktskap

Indoeuropeiska, germanska och nordiska språk – likheter, skillnader och förståelse.

Läs genomgångenSpråk

Värdeladdade ord

Förstå hur ord kan uttrycka positiva eller negativa värderingar.

Läs genomgångenSpråk

Stilnivå

Lär dig anpassa språket efter exempelvis skolarbete, vardagssamtal och formella situationer.

Läs genomgången