Social stratifiering

Social stratifiering innebär att människor och grupper är placerade i olika sociala skikt.

Det kan handla om skillnader i:

• ekonomi
• utbildning
• status
• makt
• yrke

Stratifiering beskriver alltså systematiska sociala skillnader.

Begreppet social klass används på olika sätt inom samhällsvetenskap.

En enkel analys kan utgå från:

• yrke
• inkomst
• utbildning

Men olika sociologiska teorier definierar klass på olika sätt.

I Marx teorier har relationen till produktionen en central betydelse.

En viktig konflikt finns mellan de som:

äger produktionsmedel

och de som:

säljer sin arbetskraft

Weber analyserade stratifiering bredare.

Förutom ekonomisk ställning betonade han även:

• status
• makt

En människa kan exempelvis ha hög social status utan att vara mycket rik.

Social rörlighet handlar om att människor förändrar sin position i den sociala strukturen.

Intragenerationell rörlighet

Förändring under en persons eget liv.

Intergenerationell rörlighet

Skillnader mellan generationer.

Exempel:

Barnets sociala position jämförs med föräldrarnas.

Det går också att skilja mellan:

absolut rörlighet

och:

relativ rörlighet

Ett samhälle kan exempelvis få fler högutbildade samtidigt som individers relativa möjligheter fortfarande påverkas av deras bakgrund.

Resurser är inte bara pengar.

De kan även vara:

Ekonomiska resurser

Pengar och materiella tillgångar.

Sociala resurser

Kontakter och nätverk.

Kulturella resurser

Kunskaper och erfarenheter som värderas i vissa sammanhang.

Social stratifiering kan påverka:

• utbildning
• hälsa
• boende
• politiskt deltagande
• arbetsmarknad
• tillit

Det betyder inte att stratifiering ensam förklarar alla skillnader.

Social stratifiering handlar om systematiska skillnader i resurser, status och makt. Begreppet används för att analysera hur människors möjligheter kan vara kopplade till deras sociala position.