Migration i historiskt perspektiv

• intern migration: flytt inom ett land eller en region
• internationell migration: flytt över politiska gränser
• frivillig migration: flytt där personen har ett verkligt handlingsutrymme
• tvångsmigration: flytt under hot, förföljelse, slaveri, deportation eller krig
• tillfällig migration: arbete eller flytt under en begränsad tid
• permanent migration: avsikt att bosätta sig varaktigt

Gränsen mellan frivilligt och tvingat är ofta oklar. En person som lämnar hemmet på grund av svält eller extrem arbetslöshet fattar ett beslut, men inom mycket begränsade alternativ.

Migration förklaras ofta med push- och pullfaktorer. Push är sådant som pressar människor bort från en plats; pull är sådant som lockar till en annan.

Vanliga pushfaktorer

• krig och våld
• förföljelse
• arbetslöshet och fattigdom
• brist på jord eller försörjning
• religionsförtryck
• miljöförändringar och missväxt

Vanliga pullfaktorer

• arbete och högre löner
• tillgång till jord
• politisk eller religiös frihet
• utbildning
• säkerhet
• släktingar och nätverk som redan finns på plats

I verkligheten samverkar nästan alltid flera faktorer. Att förklara migration med en enda orsak blir därför historiskt missvisande.

Perioden från ungefär 300-talet till 600-talet innebar stora befolkningsrörelser i och runt Romarriket. Äldre historieskrivning använde ofta begreppet folkvandringstiden.

Begreppet kan ge intrycket att hela 'folk' flyttade som en enhet. I verkligheten handlade det om varierande grupper – soldater, familjer, eliter, flyktingar och förbund – som rörde sig, splittrades och blandades.

Orsakerna inkluderade politisk instabilitet, militära konflikter, möjligheter till jord och tjänst i Romarriket och tryck från andra grupper, bland annat hunnernas expansion.

Från 1500-talet till 1800-talet fördes miljontals människor med våld från Afrika över Atlanten till plantageekonomier i Amerika.

Detta var inte migration i betydelsen ett fritt val utan en organiserad tvångsförflyttning kopplad till slaveri, handel och koloniala ekonomier.

Konsekvenserna var enorma: familjer splittrades, samhällen förlorade människor, våldet ökade i vissa områden och nya samhällen och kulturer växte fram i Amerika genom motstånd, anpassning och kulturell blandning.

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal ökade migrationen kraftigt när ångfartyg och järnvägar gjorde långväga resor billigare och snabbare.

Miljontals européer flyttade till Nord- och Sydamerika, Australien och andra delar av världen.

I Sverige emigrerade omkring en miljon människor mellan mitten av 1800-talet och 1930, framför allt till Nordamerika.

Bakom flytten fanns flera orsaker: befolkningsökning, begränsad tillgång till jord, fattigdom, religiösa och sociala konflikter, nya transportmöjligheter och brev från släktingar som redan hade emigrerat.

En av de största migrationerna i modern historia skedde inte mellan länder utan från landsbygd till stad.

Industrialiseringen skapade arbetstillfällen i fabriker, gruvor och hamnar samtidigt som jordbrukets produktivitet ökade och behovet av arbetskraft på landsbygden minskade.

Urbanisering förändrade bostäder, familjeliv, sociala nätverk, politik och kultur. Det är ett tydligt exempel på hur migration kan förändra ett samhälle även utan att en nationsgräns passeras.

Efter andra världskriget behövde flera europeiska ekonomier arbetskraft. Människor flyttade från exempelvis Sydeuropa, Turkiet och Nordafrika till industriländer i västra och norra Europa.

Samtidigt skapade krig, diktaturer, förföljelse och nya gränsdragningar stora flyktingströmmar.

Migration kan alltså samtidigt vara driven av efterfrågan på arbetskraft och av politisk osäkerhet. En och samma period kan innehålla flera migrationsformer.

För platsen människor lämnar

• befolkning och arbetskraft kan minska
• pengar kan skickas tillbaka till familjer
• kunskap och kontakter kan återföras
• sociala strukturer kan förändras när vissa grupper lämnar

För platsen människor kommer till

• arbetskraft och nya kompetenser tillförs
• befolkning och efterfrågan ökar
• språk, mat, religion och kultur förändras
• konflikter kan uppstå om arbete, bostäder, rättigheter eller tillhörighet

För migranterna

• nya möjligheter till arbete och säkerhet
• förlust av nätverk, språk eller social status
• diskriminering och juridiska hinder
• nya identiteter som formas mellan flera samhällen

När några personer har flyttat blir det ofta lättare för fler att följa efter. Släktingar och vänner kan ordna bostad, arbete, information och resväg.

Det kallas ibland kedjemigration och visar varför migration kan fortsätta även när de ursprungliga pushfaktorerna försvagas.

Det visar också varför migration inte bara är ett individuellt beslut. Sociala nätverk, lagar, transportmöjligheter och arbetsmarknader formar vilka alternativ som faktiskt finns.